Konspirationsteorier Dagens Nyheter
Till DN:s Insida
Ni frågar på redaktionen om vi läsare känner till några
konspirationsteorier – sanna eller falska?
Ni frågar också om vi har för lätt att misstänka konspirationer, eller om det kanske är tvärtom?
Skickar över två exempel på logiskt sanna konspirationsteorier, som går att bevisa.
Vidare redovisar jag min egen uppfattning, om huruvida man skall ta konspirationsteorier på allvar eller inte.
Första exemplet
på en sann konspirationsteori är föreställningen att Adolf Hitler inte var den fredens man som han gav sig ut för att vara, i perioden mars 1934 – ca september 1938. I hemlighet rustade Hitler upp den tyska krigsmakten till att bli en av världens då största och modernaste krigsmakter, designad för anfallskrig. Konspirationen, den hemliga planen, avslöjades genom följande händelseförlopp, och jag citerar Wikipedia om Müncheneröverenskommelsen:
”Münchenöverenskommelsen är det avtal rörande Tjeckoslovakien, som ingicks den 30 september 1938 mellan Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Avtalet innebar bland annat att Tjeckoslovakien skulle avträda det tyskspråkiga så kallade Sudetlandet till Tyskland. Avtalet föregicks av Münchenkonferensen den 29–30 september 1938 med Adolf Hitler som värd. Vid hemkomsten visade Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain upp avtalet, varvid han yttrade de klassiska orden: ”Fred i vår tid”. Han menade att avtalet hade ”blidkat” Nazityskland och därmed garanterat freden i Europa. Då Tyskland i strid med överenskommelsen införlivade hela Tjeckoslovakien, valde Storbritannien och Frankrike att ge Polen en försvarsgaranti. I september 1939 utbröt andra världskriget, då Tyskland invaderade Polen och västmakterna svarade med att förklara Tyskland krig.”
Här i Sverige hördes gång på gång kommentarer från olika etablissemang under 30-talet, i vilka man menade att pratet om att Adolf Hitler skulle vara farlig var oseriöst struntprat och konspirationsteori/konspirationsteorier som inte skulle tas på allvar. Oviljan att på ett tidigt stadium undersöka de allvarliga ryktena om vad som pågick i Tyskland, ledde till att Sverige hade ett mycket svagt försvar vid krigsutbrottet.
Jag menar att när man inte på ett tidigt stadium förutsättningslöst, utan förutfattade meningar, sakligt utreder om det ligger något i konspiratoriska rykten, så utsätter man folket och nationen för risken att i värsta fall helt onödigt lida stor skada. Om konspirationen, den hemliga planen, visar sig vara sann, är det kanske för sent att börja agera. Det är sålunda klokare att stämma i bäcken än i ån och därmed ta det säkra för det osäkra. Det kloka agerandet sker genom att omedelbart och kompetent genomföra en förutsättningslös saklig analys som fokuserar på fakta och logik och inte på personliga åsikter och förutfattade meningar hit och dit i form av rykten och kanske en förvrängd ryktesspridning, överdrivna avståndstaganden och kanske personangrepp. En sådan saklig analys kan förslagsvis genomföras av oberoende utredande instanser, så att korrumperad partiskhet och jäv garanterat kan uteslutas. Det kan gå till så, att såväl stat som media, universitet och högskolor med deras djupgående kompetens i databaser och analysmetoder, utreder. Utredningskostnaderna är ringa i förhållande till den kostnad som kan bli följden om man i värsta fall blir överrumplad. Det är viktigt att agera med försiktighet och klokhet i tid för att inte riskera att drabbas av stora hot och förstörelse.
Bank-stat-konspirationen
Andra exemplet på en sann konspirationsteori, och som går att bevisa logiskt med hjälp av dokumenterad ekonomisk historia, är att vårt moderna bankväsende i åtminstone 173 centralbanksnationer i världen är avkriminaliserad kriminalitet. En typ av konspiration, hemlig plan, som just nu allvarligt skadar våra samhällen och gör det onödigt svårt för människor. Jag talar här om en typ av oerhört intelligensutvecklad, sofistikerad och resursstark kriminalitet, som också kan ges namnet högnivåkriminalitet. En typ av kriminalitet som arbetar med hjälp av lagstiftande församlingar och regeringsmakt, med kontroll av delar av den totala statsapparaten, delar av näringslivet och andra delar av det totala samhället. Konspiratoriska krafter som skapat lagar som tagit bort lagbrottsstämpeln på speciellt tre lagbrott. Dessa lagbrott berör en förhållandevis liten grupp privatpersoner i samhället. Samtidigt fortsätter lagbrotten att gälla som allvarliga lagbrott om den vanliga människan skulle få för sig att använda sig av samma metoder som de högnivåkriminella systematiskt och välorganiserat använder sig av och nu har lagens rättighet att utföra.
Här åsyftar jag:
- urkundsförfalskning,
- penningförfalskning och
- stöld via olagliga expropriationer/utmätningar i bankväsendets regi.
Innan avkriminaliseringen skedde genomfördes de tre lagbrotten systematiskt och i lönndom i regenters monarkier. Sålunda, och detta behöver betonas, lagbrott enligt den lagstiftning som då gällde i nämnda monarkier i perioden ca 950-talet – ca 1600-talet i dåvarande Europa eller vid motsvarande tidpunkt i andra länder då avkriminaliseringen infördes i dessa länder. I äldre tider handlade det sålunda om att en lång rad regenter fördes bakom ljuset. De förleddes att tro att banker som dök upp absolut inte konkurrerade med regentens penningtillverkande maskiner. Från ca 1600-talet, och vid motsvarande tidpunkter i andra nationer, började ett övertagande ske av regentmakten, genom att en statsapparat förutom ett banksystem började byggas. Den nya statsapparaten påstods avlasta regenten i dennes maktutövande. Men – i verkligheten var den nya statsapparaten konspiratörernas instrument för att i steg på steg, även fullt synligt och öppet i samhället, ta över makten över regentens officiella penningtillverkning och maktbefogenheter, en efter en. Den nya statsmakten kom successivt att börja bestämma hur mycket pengar som skulle tillverkas ur tomma luften och hur de tillverkade pengarna skulle föras ut i samhället.
I Sverige har maktövertagandet av regentens penningtillverkande maskiner och maktbefogenheter skett genom sex regeringsformer (1634, 1719, 1772, 1809, 1919, 1974). Det är i dessa sex regeringsformer som avkriminaliseringen av de tidigare lagbrotten skett genom att införa speciella banklagar. Det innebär att det som tidigare skedde i lönndom och i största hemlighet och var allvarliga lagbrott enligt regentens lagstiftning efter avkriminaliseringen började användas i nationen helt öppet och nu inom ramen för regeringsformer (genom den alltmer mäktiga officiella statsapparaten), banklagar, centralbank och underliggande affärsbankssystem och delar av ett högnivåkriminellt kontrollerat näringsliv.
Konsekvensen är att två typer av samhällen vuxit fram sida vid sida i var och en av dessa centralbanksnationer. Det första samhället är det samhälle som folket ser som demokrati, med till synes olika politiska partier. Det andra samhället är en konstruktion med en hemlig stat i staten. En dold makt i makten (dold ekonomisk makt i den synliga politiska och till synes demokratiska makten) som styr med hjälp av en dold ekonomisk diktatur (insynsskyddade hemliga beslut bakom stängda dörrar av personer som ej är folkvalda).
Samtidigt förespeglas folket, och läs detta noga, att det existerar olika politiska partier. Den logiska analysen visar att våra politiska partier, oberoende av partifärg, skiljer sig förhållandevis marginellt åt. I verkligheten råder den hemliga finansiella bank-stat-orienterade styrningen, som är betydligt mäktigare än den synliga officiella politiska makten, som i Sverige är riksdag och regering. Det går sålunda att logiskt bevisa, att endast förhållandevis marginella välfärdsförbättringar har tillåtits i Sverige sedan de sex regeringsformerna införts, med början från 1600-talet. Motsvarande förhållande gäller i de övriga åtminstone 173 centralbanksnationerna, vid deras respektive tidpunkter. Analysen visar att det förhållandevis marginella välfärdsbyggandet förklaras av att fyra hemliga mål uppnås med bank-stat-konspirationen. Dessa fyra mål är:
- Att lägga hämsko på ett lands demokratiska utveckling i syfte att underlätta sin egen fortsatta verksamhet.
- Att göra vinster med hjälp av räntor genom utlåning i många olika former till samhället.
- Att åstadkomma logiska förutsättningar för stora förmögenhetsskiften av egendom och andra förmögenhetsvärden till eget gagn.
- Att göra den globaliserade världsekonomin till ett jättelikt kasino.
Mer information i det logiska beviset finns att hämta på www.nyaekonomiskasystemet.se
Kostnaderna för att utreda ryktena om stat-bank-konspirationen är sålunda ringa, i förhållande till kostnaden av att i värsta fall oklokt överrumplas av kanske ännu större och djupare finanskriser och lågkonjunkturer än de mycket svåra påfrestningar och samhällsnedmonteringar som skett i delar av EU och världen som konsekvens av dagens finanskris från år 2008. Att stämma i bäcken i stället för i ån är ett ordspråk som jag menar det finns anledning att ta på allvar.
Med vänlig hälsning
Per Lundgren, Stockholm
