Till mina kritiker
(Den utvecklingsbara sanningen)

När Copernicus arbete publicerades på 1500-talet, var det inte mycket värt i kritikernas ögon. Dessa var många gånger människor med skarp eller mycket skarp iakttagelseförmåga, som tillförde viktiga synvinklar och som hade sakliga argument för sina åsikter. Varken språkligt eller till viss del sakfaktamässigt höll Copernicus arbete, och till slut var det en hel lista med fel som dessa kritiker kunde redovisa. Likväl fanns det en revolutionerande sanningskärna i hans arbete som blivit bestående, som alla vet. Nämligen att hans arbete tillsammans med andra renässanspionjärers arbeten lyckades skapa ett helt nytt ”paradigm” när det gäller synen på vetenskap. Det vill säga att Copernicus tillförde nya hörnstenar till den dåvarande vetenskapsmodellen, genom att introducera begreppet UTVECKLINGSBAR SANNING, samt att han introducerade grunderna för briljansinstrumentet inom modern högre matematik. Det matematisk logiska arbetsverktyg som matematiken idag igenkänner som till varandra oförenliga och kompletterande logiska system (logiska system som skiljer sig från varandra i åtminstone ett axiom och/eller odefinierad term och/eller definition). Briljansinstrumentet identifierar och löser paradoxer, genomskådar illusioner och löser upp till synes hopplöst fastkörda moment 22 avseende exempelvis samhällssituationer/politiska och ekonomiska bedrägerier. Lösningen innebär alltid att gå utanför boxen av ett invant tänkande. Det är så upptäckter gjorts och görs i olika sammanhang. Man tänker utanför ett invant etablerat och konventionellt tänkande. Det nya tänkandet blir, precis när det föds/träder fram, ovant och okonventionellt. När det väl blivit accepterat och etablerat tar det över rollen som det invanda och konventionella tänkandet inom ramen för en ny box av tänkande och så fortsätter utvecklingen. Copernicus bytte ut ett axiom mot ett annat i den Romersk Katolska Kyrkans astronomiska världsbild.

När det gäller min insats, levererar jag egentligen bara ett antal utvecklingsbara ”sanningar”, som andra forskare mer eller mindre redan före mig har varit inne på. ”Sanningar” som andra nu får diskutera och kritisera, om de vill, men också vidareutveckla, förändra och förfina, där så behövs. Vilket är utmärkt när så sker. Det är ju så ”utveckling” blir ett faktum. Min insats består i att jag tillför ett idématerial, som ska initiera ytterligare tankar och reflektion. Jag initierar därmed förhoppningsvis ytterligare förändring och utveckling, vilket knappast kan vara till någons nackdel. Andra människor uppmuntras tillföra kunskaper och insikter som jag inte har.

Ur min synvinkel är det sålunda viktigt att mångas åsikter och synvinklar stimuleras och får komma till tals. Då finns en realistisk möjlighet till att vi kan uppnå en enastående framtida samhällsutveckling, som vi knappt kan föreställa oss idag! Där denna framtida samhällsvision på intet sätt är någon utopi, tomt prat, utan i högsta grad är verklighet. Tanken är också att stimulera till debatt i alla möjliga frågor, inklusive beträffande de uppenbara oegentligheter som finns i dagens ofullkomliga samhälle/dagens ur balans marknadsekonomi. Ett samhälle och en marknadsekonomi som med mångas kunniga bidrag som sagt kan göras mycket bättre! Ett viktigt steg mot ett bättre samhälle och en väl fungerande marknadsekonomi i balans är att de STORA OFFENTLIGA UTREDNINGAR, som jag föreslår med anledning av mitt forskningsresultat, kommer till stånd.

Jag vill påpeka att det alltid är lätt att kritisera och hitta fel hos andra och i andras arbeten. Att SJÄLV leverera insikter om något svårbeskrivbart (i detta fall samhällets obalanser) och samtidigt leverera ett första utkast till förslag till hur dessa stora obalanser borde kunna rättas till, är något helt annat och betydligt svårare. Kanske borde ni som är mina kunniga kritiker fästa en smula mer fokus på att utveckla den utvecklingsbara ”sanningens” arbetsmetodik än att ägna så mycket av er träffsäkra analysförmåga åt att gång på gång fastna, älta och nedvärdera en insats ämnad att förbättra samhället vi lever i? Visa alltså själva vad ni går för, är mitt förslag.


Den utvecklingsbara ”sanningens” arbetsmetodik är för mig att söka sanningen om det jag studerar och försöker förstå. Som en hjälp att lättare förstå vad en utvecklingsbar sanning är ger jag följande inblick utifrån mina kunskaper i konstitutionell logik/grundläggande vetenskapsteori.

Den utvecklingsbara sanningen

1:a generationen av empirism är den typ av vetenskaplig observation (varseblivning) där man enbart tar hänsyn till objektiv förmåga att kunna upprepa kvantitativa händelser som går att mäta, väga, syntetisera (bygga) och analysera (vem som helst skall kunna upprepa ett visst experiment). Man tar inte hänsyn till att en sanning (kunskap) kan utvecklas (stegvis förändras) och förfinas (2:a generationen av empirism).  Inte heller tar man hänsyn till att för sammanhanget grundläggande logiska system (för sammanhanget styrande villkor på axiomnivå) inte får blandas ihop när man gör sin observation (3:e generationen av empirism). Man tar tar heller inte hänsyn till att det kan finnas unika händelser, som ej går att upprepa, exempelvis meteorologiska väderlekshändelser av jordklotets ständigt förändrande väderleksförändringar. Extremt komplexa sammanhang som regleras av åtminstone flera hundra miljarder samtidigt växelverkande och påverkande faktorer (4:e generationen av empirism).

Idag arbetar en majoritet av vetenskapen med den förhållandevis/jämförelsevis mycket begränsade 2:a generationen av empirism som arbetsverktyg. Det betyder att just nu en förhållandevis liten del av vetenskapen ( främst modern högre matematik och delar av fysiken) arbetar med 3:e generationen av empirism som arbetsverktyg. Under flera hundra år har forskare som Newton, Leibnitz och vissa andra forskare varit inne på att försöka vidareutveckla empirismbegreppet att också omfatta högre esoterik eftersom det ligger i sakens natur att enbart objektiv reproducerbarhet inte ens är i närheten av den beskrivande/förklarande holism som själva helheten av livet, universum, evolutionen, psykologin etc. innebär i sin totala totalitet. Det visar sig att så kallad högre esoterik tillhandahåller denna mycket avancerade beskrivande/förklarande holism. Att finna ett logiskt system som täcker in denna alltets övergripande holism på ett matematisk logiskt analyserbart och logiskt precist sätt anpassat till modern högre logik och dagens vetenskap har idag levererats av åtminstone Martinus kosmologi. För att göra Martinus kosmologi ännu mer begriplig/tillgänglig matematisk logiskt för en modern vetenskapsutövare, som är utbildad ofta enbart den mycket primitiva 2:a generationen av empirism. krävs, enligt min bedömning, en väsentlig vidareutveckling av empirismbegreppet. En ”bro”, byggd med redan kända verktyg från modern högre logik, behöver byggas, som överbryggar gapet mellan modern vetenskap och högre esoterik. Med hjälp av 3:e och 4:e generationerna av empirism skapas det verktyg (briljansinstrumentet i växelverkan med 4:e generationen av empirism) som möjliggör byggandet av en sådan ”bro”.

I min, på denna websida, publicerade uppsats  The Proposal for A Significantly Expanded Scientific Model, the 4th generation of empiricism redovisas ett förslag till en 4:e generationen av empirism. Begreppet konstitutionell logik förklaras djupgående med hjälp av modern högre matematik på meta-matematisk form i uppsatsen. Meta-matematisk form är en berättande form av matematik. Det vill säga inga ekvationer och formler utan bara berättande text.

Begreppet sanning är, som framgår av ovan, ett avancerat begrepp som hela tiden står under utveckling/förändring. Hur denna utveckling styrs konstitutionellt logiskt redovisas i nämnda uppsats. De fyra generationerna av empirism speglar utvecklingen av begreppet utvecklingsbar sanning som ett observerat fenomen eller sakförhållande som blir mer och mer utvecklad och förfinad att korrekt beskriva vad som är verklighet i det som observeras.

1:a generationen av empirism användes av åtminstone Pythagoras och Hippokrates (Hippokrates är förmodligen ett samlingsnamn för flera läkare) under den Grekiska högkulturen ca 500 f. Kr. och föll i glömska under medeltiden.

Medeltidens vetenskapsmodell (ca 500 till ca 1500 e. Kr.)  = Dåvarande Romersk Katolska Kyrkans vetenskapsmodell (den överdrivna dogmatismens vetenskapsmodell). Kunskapen/sanningen (k/s) var absolut i betydelse stående över all invändning, oföränderlig och evig. K/s omfattade i huvudsak tre områden: 1) Bibelns ordagranna skapelsehistoria och övriga påståenden, 2) Astronomi (dåtidens världsbild baserad på Aristoteles och Ptolemios) samt 3) Medicin. Gjordes invändningar mot k/s kunde straffet bli banlysning/banbullor, förföljelse och/eller tortyr/rättsprocess (inkvisitionen) och i värsta fall leda till avrättning (att brännas levande på bål). Omtalade exempel på respektive banlysning och avrättning genom att brännas på bål är renässans-pionjärfallen Nicolaus Copernicus på 1500-talet (astronomin och den nya världsbilden genom ett känsligt axiombyte) samt Giordano Bruno år 1600. Bruno lade fram grunddrag för detaljer inom modern högre esoterik. Detaljer som idag är ännu mer utvecklade och också matematiskt logiskt förankrade inom ramen för ett mycket omfattande logiskt system med omfattande logiska förklarande härledningar inom åtminstone Martinus kosmologi.
Medeltidens vetenskapsmodell föll sönder därför att en rad pionjärupptäckter under renässansen inom framför allt medicin, fysik, matematik och astronomi lades fram som pekade på behovet att k/s behöver uppfattas som utvecklingsbar och inte absolut. Därmed var 2:a generationen av empirism introducerad/befäst inom det västerländska samhället i och med Newtons Principia Mathematica (1687).

2:a generationen av empirism
1:a generationen av empirism återupptäcktes, pånyttföddes från slutet av 1400-talet och vidareutvecklades fram till 1687 (Newton) varmed den 2:a generationen av empirism befästes (renässansen). Den 2:a generationen av empirism är därför lika med pånyttfödelsen av den 1:a generationen plus idén (metoden) att vetenskapliga experiment nödvändigtvis skulle gå att reproducera (upprepas och därmed säkerställas obeorende av andra forskare).

3:e generationen av empirism…
…handlar om att jämföra logiska system varandra när man gör en utvärdering av ett sammanhang. När man missar på att vara tydlig med vilka logiska system man har att göra med i ett debattsammanhang riskerar man att falla offer för andras manipulation. Man riskerar att bli bortkollrad av andras sätt att formulera sig därför att man inte ser att det en manipulerande motpart gör är att skickligt plötsligt byta logiskt system och så är det plötsligt helt nya förutsättningar som gäller i debatten utan att detta klargörs tydligt av dem som manipulerar. Det är detta trick som bedragare/manipulatörer använt sig av under årtusenden när de förvillat människor och sammanhang på olika sätt. Vad exempelvis en skicklig advokat eller åklagare eller domare gör när intentionen är att ej att manipulera utan att vara saklig och i kontakt med fakta utan att försöka utelämna någon information vare sig ett sådant agera är till fördel eller nackdel för den egna talan är att juristen redovisar fakta så juridisk rättvisa kan verkställas. När en manipulerande jurist redovisar fakta handlar det alltid om att en eller viktiga, ofta avgörande pusselbitar av information medvetet undanhålles att inte bli kända för att den vägen vinkla ett sammanhang till fördel för någon part på den juridiska rättvisans och rättstrygghetens bekostnad. Därför, ju skickligare juristen är att vara i konsten att ej försöka manipulera i motsvarande grad skapas ett kraftfullt rättegångsförfarande som har kraften att både peka på tendenser till manipulation och skickligt stävja sådana tendenser.

Eftersom manipulation av fakta är själva roten till det onda (eller destuktiva obalanser) i olika sammanhang har jag valt att tämligen noga och djupgående gå igenom den så kallade 3:e generationen av empirism redan här i textdelen Till Mina Kritiker (Den utvecklingsbara sanningen).
Ty även i vetenskapliga sammanhang finns det tendenser till manipulation. Det finns med andra ord representanter inom vetenskapen som ännu är så okunniga om manipulationens konst eller tvärtom är så medvetna och skickliga i denna förmåga att de medvetet samvetslöst och hänsynslöst använder sig av manipulation för att få igenom vetenskapliga beslut i en viss riktning. Med andra ord en variant på en domstolsförhandling som medvetet manipuleras av skickliga manipulatörer vare sig det handlar om en försvarsadvokat, en åklagare, en domare eller i vissa länder en eller flera medlemmar i en jury. Då det här problemet är så känsligt har åtminstone hittills två delar av modern vetenskap tagit saken i egna händer och gått till botten med problemet genom att exakt definiera logiskt vad som är en så kallad manipulation och hur man kunnigt och skickligt undviker densamma i åtminstone ett vetenskapligt sammanhang. Dessa två områden inom modern vetenskap som gör detta är modern högre matematik och de delar av fysiken som hanterar mycket avancerade logiska system som modern astrofysik, relativitetsteori och kvantfysik i vilka påståenden görs som är så märkliga att de omedelbart skulle avfärdas som ”värdelös kuriosa” och ”nonsens” och ”trams” om det inte vore för det är utomordentlig logisk konstitutionell kompetens som är med i bilden och styr upp för de som deltar i debatten/sammanhangets utvärderare vad som faktiskt pågår så inga tankefel görs. Den här utmordentliga kompetensen har jag som matematisk forskare givit smeknamnet briljansinstrumentet inom modern högre matematik. Ett verktyg av sålunda logisk karaktär som handlar om att jämföra logiska system varandra när man gör en utvärdering av ett sammanhang (3:e generationen av empirism).

När biologen och kemisten Louis Pasteur (1822 – 1895) upptäckte att jäsning orsakas av mikroorganismer skrattade man först åt påståendet. Man menade på fullt allvar att det Pasteur förde fram var ren och skär ”rappakalja”, ”värdelös kuriosa”, ”trams och oseriöst” eftersom sunt förnuft sade att det inte kan finns liv som är så smått som de påstådda mikroorganismerna. Idag vet vi att en mikroorganism eller mikrob är en organism som är så liten att den inte kan ses med blotta ögat. Bakterier, arkéer, de flesta protozoer och vissa svampar, alger och djur är mikroorganismer. Eller om vi använder andra ord för samma sak: exempel på mikroorganismer är virus, bakterier, parasiter, jäst- eller mögelsvampar och andra liknande organismer. Mikroorganismer är alltså ett omfattande begrepp. Du måste hålla tungan rätt i mun när du talar om begreppet. Du måste vara kunnig och påläst så det blir fakta och saklighet som presenteras. Så här ser alltså fakta ut. Bara för att mikroarganismer är så små att de endast kan ses med hjälp av speciell förstoringsapparatur som mikroskop och liknande förtar detta inte det faktum att de existerar. Det sunda förnuft som påstod att liv inte kan vara så smått fick alltså stryka på foten för ett nytt sunt förnuft som sade att liv kan vara så smått som åtminstone mikroorganismer. Ja, man lade till en nyansering i form av ordet åtminstone därför att man lärde sig att ha högt i tak när man har att göra med begreppet sunt förnuft. Man förstod att om ett visst sunt förnuft förändrats en gång så ligger det i sakens natur att inte utesluta att det nya sunda förnuftet även det i en framtid någon gång (kanske) också kommer att behöva lämna plats för ett ännu mer utvecklat sunt förnuft osv. Med andra ord principen för den utvecklingsbara sanningen.

Så hur skulle man hantera allt det är stringen logiskt i ett debattsammanhang så att man hjälpte åtminstone vetenskapens representanter att lättare navigera i begreppet sunt förnuft och utvecklingsbar sanning när de ställdes inför ”märkliga begrepp” som introducerades av exempelvis Albert Einstein inom fysiken i hans milt sagt omvälvande allmänna relativitetsteori. Svaret blev att man genomsökte den tidens högre matematik efter ett hjälpmedel. Hjälpmedlet är briljansinstrumentet. Med kunskap och träning i briljansinstrumentet och att skickligt tillämpa det i fallet med Albert Einstein fastnad aldrig utvärderingen av Einsteins allmänna relativitetsteori i den tankefälla att omedelbart förkasta ett påstående bara därför att det med ett nuvarande sunt förnuft ter sig som ren och skär ”rappakalja”, ”värdelös kuriosa”, ”Trams och oseriöst”. I början av 1900-talet, då Einstein trädde fram fanns det sålunda ett antal extremt kompetenta matematiker som lade sig i debatten som pågick kring Einsteins ”seriositet”. Exempel på sådana matematiker var Poincaré och Hardy. Giganter inom dåtidens matematik. De hänvisade torrt till 3:e generationen av empirism och så var saken avgjord när det gällde den rent teoretiska utvärderingen av Einsteins väldiga teori med namnet allmän relativitetsteori som i grunden reviderar Newtons klassiska fysik. De vetenskapsutövare som var vana att enbart lita till sitt sunda förnuft fick vare sig de tyckte om det eller inte, ville det eller inte, helt enkelt bara anpassa sig till vad gigantiska auktoriteter inom den tidens högre matematik torrt klargjorde. Om personer som Poincaré och Hardy och andra toppnamn inom matematiken sade en sak om hur logik fungerar gällde det att spetsa öronen om du ville behålla ditt anseende och i fortsättning uppfattas som en trovärdig vetenskapsutövare. Så vad var det som Poincaré och Hardy torrt hänvisade till som på bara några timmar i princip avgjorde hela den rent teoretiska debatten? För att du som läsare skall förstå den saken väljer jag här att orientera dig på nedan sätt genom en följd av exempel så du lättare skall förstå det avancerade begreppet 3:e generationen av empirism.

3:e generationen av empirism tillämpades långt innan Kristus på indirekt väg av filosofen och matematikern Zenon från Elea, ca 400-talet f.Kr. genom att denne pekade på att det är fullt möjligt att konstruera logiska system som är absolut logiska inom sin ram men avviker från det logiska system som är en samtids sunda förnufts logiska system (Man/observatören tänker i ett invant etablerat och konventionellt tänkande och gör sina bedömningar av det som påstås utifrån vad som gäller i ett invant så kallat vedertaget konventionellt tänkandes tankebox). Exempelvis att många tar för givet, man säger slarvigt att det är sunt förnuft, att 1+1=2. Den utvecklingsbara sanningen inom avancerad konstitutionell logik kan istället lätt visa att 1+1=3 är då ett påstående som är absolut lika sant under förutsättning att man som debattör behärskar den kärna inom konstitutionell logik som jag kallar med smeknamnet briljansinstrumentet inom dagens modern högre matematik. Ofta är än idag observatören, journalister, politiker, även en mycket stor grupp av moderna vetenskapsutövare så okunniga/outbildade och otränade i logik/logiska konstitutioner att man inte fångar upp att man har att göra med ett annorlunda konstituerat logiskt system [ett eller flera annorlunda/avvikande axiom och/eller odefinierade termer och/eller definitioner] när man observerar ett sammanhang och gör därmed det typiska tankefelet att blanda ihop logiska system på ett otillåtet sätt. Logiska system, som när observatören i stället är tillräckligt kunnig och tränad och dessutom går tillväga utomordentligt noggrant i sitt briljanta logiska resonemang, vet att skickligt navigera i läran om till varandra oförenliga och kompletterande logiska system (briljansinstrumentet inom dagens moderna högre matematik är mitt eget smeknamn på denna extremt kraftfulla logiska princip).

Igen, vilket tål att upprepas: Till varandra oförenliga och kompletterande logiska system är en typ av logiska system som behöver utvärderas var för sig och ej blandas ihop när man såväl redovisar dem åtskilda som utvärderar dem åtskilda. Filosofen Zenon från Elea hade inte tillgång till denna precisa kunskap och träning i modern högre matematiks briljansinstrument och kunde därför inte lösa sina åtta efterlämnade paradoxer. Han lyckades emellertid påvisa illusionismens eller illusionsnumrets grundläggande princip i var och en av sina åtta paradoxer (utelämnande av vitala kunskapsbitar). I del I av min huvudtext (trilogi) redovisar jag i detalj en av dessa paradoxer och hur den exakt konstitutionellt logiskt löses som paradox. Man tillför en viss faktabit som skapar ett nytt sunt förnuft och så blir paradoxen plötsligt löst. Det är inte ens svårt när man väl ser hur lätt lösningen är när den väl ligger där. Paradoxen om Akilles och sköldpaddan. Om du som läsare ytterst noga sätter dig in i lösning kommer du att förstå kärnan i briljansinstrumentet. Modern högre matematik fullständigt kryllar av till varandra oförenliga och kompletterande logiska system. Fenomenet är så vanligt att det blivit ett trivial och enkelt begrepp för en tränad matematiker på toppnivå.

Av anledningar som jag omnämner på djupet i trilogin har denna träning och framför allt förståelsen av de extremt viktiga rön kring logiska system undanhållits den övriga vetenskapen i nu åtminstone 194 år vilket är en mycket lång tid i moderna vetenskapliga sammanhang. Därför är det hög tid att skyndsamt uppdatera vår nuvarande vetenskapsmodell från sin förhållandevis svagt utvecklade 2:a generation av empirism till 4:e generationen av empirism. Den här uppdateringen är kraftigt försenad! Först när uppdateringen är genomförd ikan modern vetenskap på allvar kan börja ta tag i också de väldiga oceaner av kunskap som ryms inom de extremt avancerade logiska system som är av så kallad subjektiv orienterad logiska karaktär och som jag går igenom i min uppsats som du kan ladda ner gratis längre ner i denna text. Jag vill påpeka att vi står på tröskeln till en dylik vetenskapsmodells-uppdatering eftersom de grundläggande kunskapsbitarna för uppdateringen redan ligger på plats. Är väl genomanalyserade och dokumenterade inom framför allt modern högre matematik men också modern astrofysik, kvantfysik och Einsteins allmänna relativitetsteori.

Till varandra oförenliga och kompletterande logiska system är sålunda en typ av logiska system som behöver utvärderas vart och ett för sig och ej blandas ihop när man såväl redovisar dem som utvärderar. Zenon hade inte tillgång till denna precisa kunskap och träning kring briljansinstrumentet och kunde därför inte lösa sina åtta berömda och till eftervärlden efterlämnade paradoxer. Han lyckades emellertid påvisa illusionismens eller illusionsnumrets grundläggande princip i var och en av sina åtta paradoxer. I del I av min huvudtext redovisar jag i detalj en av dessa paradoxer och hur den exakt konstitutionellt logiskt löses i denna paradox. Nämligen paradoxen om Akilles och sköldpaddan. Om du som läsare ytterst noga sätter dig in i denna lösning kommer du att förstå kärnan i briljansinstrument. Modern högre matematik idag fullständigt kryllar av till varandra oförenliga och kompletterande logiska system. Fenomenet till varandra oförenliga och kompletterande logiska system så välbekant, välutrett och dokumenterat att det närmast uppfattas trivial kunskap och är därför vedertaget sunt förnuft inom modern högre matematik, kvantfysik, astrofysik samt de olika varianterna av allmän relativitetsteori som vuxit fram sedan Einsteins dagar. Av anledningar som jag utreder i trilogin har kunskapen om dessa extremt viktiga rön kring logiska system undanhållits den övriga vetenskapen i nu åtminstone 194 år vilket är en mycket lång tid i moderna vetenskapliga sammanhang. Därför är det utan att överdriva att det är hög tid att skyndsamt uppdatera vår nuvarande vetenskapsmodell från sin förhållandevis svagt utvecklade 2:a generation av empirism till den 4:e generationen av empirism. När så sker kommer modern vetenskap på allvar att kunna börja ta tag i de väldiga oceaner av kunskap som ryms inom så kallade subjektiv orienterad logiska (se min uppsats). Uppdateringen kan gå lätt och smidigt när den väl görs därför att grundläggande kunskapsbitarna redan ligger på plats. Det som ligger i vägen speciella makt och affärsintressen som helt enkelt inte vill se en dylik uppdatering. Anledningen är att det inte är bra för deras affärsintressen samt deras möjlighet att kontrollera delar av en hel mänsklighet med en typ av argumentation som idag håller tillbaks viktig utveckling i stället för att välkomna och ha högt i tak för det nya som är på väg in och egentligen bara väntar på att bli utvärderat på ett kompetent sätt. Alltså ej utvärderat på det idag mycket gammalmodiga sätt som den 2:a generationen av empirism tillhandahåller. Här är det på sin plats att noga påpeka att ovan nämnda samhällskrafter, som i detalj gås igenom i min trilogi, på intet sätt önskas ingripas från min sida. I stället är mitt syfte att tillhandahålla en saklig analys av de samhällsförhållanden vi har idag när det gäller penningtillverkning och fördelning av samhällets pengar. Ur sådan sakligt hållen analys blir det i motsvarande grad möjligt för var och en som tar del av den att själv bilda sig en uppfattning om vad vederbörande själv vill bygga som medverkande i vårt samhälle och efterlämna till våra barn och kommande generationer. Det är här också viktigt att påpeka att samhällskrafterna som jag åsyftar också genomfört mycket gott och positiv samhällsutveckling de senaste 1000 åren. Men att deras agenda bygger på vad moderna polismyndigheter tyvärr skulle klassa som bedrägeri och förvillelse (illusionsmakeri) och det är detta illusionsmakeri som nu behöver avslöjas så fler och fler människor börjar förstå vad som egentligen pågår i vårt världssamhälle. Så vanliga människor börjar förstå hur häpnadsväckande lätt det är att fort, ja mycket fort när det väl sätter igång, bygga ett utomordentligt välstånd för alla (inklusive nämnda samhällskrafter) om människor så väljer. Det är en viktig demokratisk fråga, menar jag. Stora folkomröstningar behöver därför avgöra i så här stora frågor när det gäller samhällets penningtillverkning och hur fördelning av pengar skall ske och vem som skall äga de pengar som tillverkas ur tomma luften. Den här processen börjar med att medvetandegöra människor om vad som just nu pågår bakom olika kulisser på hög och högsta nivå i våra samhällen, nation efter nation, ekonomiskt sett.

Filosofen Zenon från Elea demonstrerade sålunda fröet i den ”konstart” som är att luras med hjälp av logik genom att undanhålla viss nyckelinformation. En typ av information som jag i trilogin kallar för första spadtags-information. En typ av kritiskt avgörande viktig information som skickliga bedrägeriutredare inom polisväsendet redan lärt sig att vant känna igen när de utreder olika brottsfall i vårt världssamhälle. Man kallar inte sin vana och skicklighet för konstitutionell logik men i en logikers tränade ögon är det vissa principer inom konstitutionell logik dessa skickliga polisutredare tillämpar. När exempelvis en romansbedragare eller samvetslös kriminell person luras genom att ringa upp sitt offer eller genom pishing/spoofing skickar mejl/sms och lura av personer deras sparpengar, bank-id och kontouppgifter och sedan länsa deras konton, handlar det alltid om att den samvetslöse manipulatören mixar olika logiska system i sken av att det inte alls sker någon sammanblandning av logiska system. Den vanliga mannen och kvinnan på gatan, som ofta inte studerat och är tränad i brottsutredningsmetodik, blir då i motsvarande  grad lätta att lura i sken av att allt går rätt till.

Division med noll
Jag själv återupptäckte principen för modern högre matematiks briljansinstrument när jag 1983 efter 17 års förutsättningslös och oberoende matematiskt forskning på egen hand som ett hobbyprojekt sedan 15-årsåldern till slut lyckades lösa problemet med att dividera med talet noll (mer exakt: dividera ett godtyckligt reellt tal med det reella talet noll. En räkneregel som i första påseendet kan låta som en banal eller trivial matematisk operation ända tills man får klart för sig att det har tagit matematiken långt över 2000 år att komma på denna ”enkla” räkneregel. En modern matematiker säger att division med noll ej är definierat inom matematiken än idag 2024). Rent sakligt handlar sålunda division med noll om en extremt avancerad räkneoperation som dock är närmast trivialt enkel att tillämpa när man väl lär sig hur man gör, och som jag först idag 2024 väljer att publicera.

Gratislänk

Räkneregeln blev till slut möjlig för mig att mejsla fram genom att vidareutveckla vad logikern och matematikern Abraham Robinson´s redovisar i sin Non Standard Analysis från ca 1963. Men inte som Robinson endast lösa en utan i stället samtliga fyra än idag 2024 pågående paradoxer i fundamentet för Sir Isaac Newton´s och Gottfried Wilhelm Leibniz´ differential och integralkalkyl från 1600-talet. Samtidigt undvika Robinson´s notation genom att behålla den mer vanligt förekommande matematiska notationen som förekommer inom grunderna för exempelvis moderna gymnasie och civilingenjörsutbildningar. Differential och integralkalkylen är det matematiska instrument med vars hjälp den industriella revolutionen blev möjlig med början från tidigt 1700-tal. Idag finns det nästan inte en tillverkad pryl som inte i något led av sin tillblivelse har en derivata och/eller integral involverad. Så avgörande och oerhört betydelsefull är Newton´s och Leibniz upptäckt inom sin tids högre matematik. En typ av matematik som idag förpassats till att vara närmast trivial gymnasienivåmatematik i sin elementära delar. Jag väljer att berätta de här detaljerna därför att min erfarenhet är att ett utmärkt sätt att förstå och lära sig ett begrepp ( i mitt fall briljansinstrumentet) på djupet är att själv komma på begreppet. Först 1985 blev jag insatt i Abraham Robinsons arbete när en professor i matematik ringde upp mig från Umeå Universitet i Sverige och började ställa frågor till mig i samband med en forskningsrådsansökan jag hade gjort. Professorn berättade för mig att Robinsons upptäckt ca 1963 räknas som en av de största upptäckterna hittills på 1900-talet. I det ögonblicket insåg jag att jag gått betydligt längre än Robinson men har inte haft något behov för egen del att träda fram fram tills nu 2024.

Copernikus sålunda 1543 återupptäckte fundamentet för 3:e generationen av empirism lagd i sitt allra första späda frö av Zenon knappt 2000 år tidigare.
Copernikus var distinkt tydlig genom att introducera principen för axiombyte i ett befintligt logiskt system (den omtalade axiombytet i den Romersk katolska kyrkans Julianska kalender). Sålunda själva kärnan i 3:e generationens empirism. Först på ca 1600-talet blev det möjligt att lösa åtminstone Zenons paradox Akilles och sköldpaddan. Det skedde genom att den typ av matematik (linjära proportionaliter) introducerades inom dåvarande fysiken iform av konstanta hastighetsförlopp. Det som man idag kallar konstant hastighets hastighetsekvation att vägsträckan är lika med hastigheten gång tiden. Därmed blev det ett 1600-tals sunt förnuft som kom att användas som den saknade information (första spadtags-information) som saknas i Zenons logiska system. En typ av information som introducerades av matematikern och fysikern Galileo Galilei (1564 – 1642). Han som blivit vida omtalad för att han ställdes inför inkvisitionen och förbjöds att påstå att jorden snurrar kring solen.

Det skulle dröja fram till ca 1790-talet innan man på allvar inom matematiken började studera konsekvensen av axiombyten inom en rad ytterligare befintliga (kända) logiska system. Under perioden ca 1790-1830 utvecklade tre stora begåvningar inom matematiken tillräcklig kunskap för att kunna formulera hela begreppet 3:e generationen av empirism distinkt tydligt. Därmed kom läran om till varandra oförenliga och kompletterande logiska system hejgjutet på plats (så kallade komplementärer som förhåller sig till varandra som alternativa läror). Exempel på dylika kompletterande alternativa läror är hur de icke-euklidiska geometrierna hyperbolisk icke-euklidisk geometri, elliptiskt geometri och Riemannsk icke-euklidisk geometri förhåller sig till euklidisk geometri. En eller flera axiom, odefinierade termer och definitioner på logisk källarvåningsnivå ersätts med nya axiom samtidigt som vissa detaljer bibehålls från den euklidiska geometrin. Distinkt nya logiska system erhålles därvid och kan skapa dramatiskt förändrade ”verkligheter”. Exempel på dylika ”verkligheter” är när man (bedragare) skapar illusioner som är det samma som att hen gömmer undan (mörklägger) ett eller flera axiom, odefinierade termer och definitioner avseende ett visst logiskt system samtidigt som hen kanske tillför helt nya axiom, odefinierade termer och definitioner, och att man gör detta i sken av att man inte genomfört någon förändring. En illusion skapas då och som ger sken av att det är det ursprungliga logiska systemets grundvillkor som gäller när verkligheten är att det är delvis helt nya villkor som gäller.

En synonym för illusion eller bedrägeri är Falsk flagg.
Ursprungligen en sjökrigsterm i vilket en aktör seglade under en annan flagga än sin egen som en krigslist. I sin moderna ordalydelse beskriver termen ofta militära specialoperationer som lagts upp så att det framstår som om de utförs av en viss aktör snarare än den som faktiskt planerade och utförde den. Adolf Hitlers invasion av Polen 1 september 1939 startades med en False flagg operation med tyska soldater utklädda som polska soldater som hade order att beskjuta tyska soldater och därmed ge sken av att det var Polen som startade Septemberfälttåget och Försvarskriget 1939 i Polen som denna militäroperation kallas i historieböckerna. Watergate affären är illusionsmakeri i  den politiska världen. En illusion (konspiration = hemlig plan som till varje pris inte fick avslöjas) spelades ut på högsta politiska amerikanska nivå i vilken den republikanske presidenten Richard Nixon tillsammans med andra ansvariga försökte mörklägga sin inblandning i inbrottet i Democratic National Committees högkvarter i Watergate-kontorskomplexet i Washington, D.C. den 17 juni 1972. Dåvarande FBI:s näst högsta chef, direkt under J. Edgar Hoover, genomskådade Nixons konspiration och valde, med stor risk för sin egen person, att i hemlighet bli visselblåsare och som i media gavs namnet Deep Throat. Denne minst sagt modige FBI chef försåg två unga journalister med känsligt hemligstämplat polisiärt utredningsmaterial som ledde till Nixons och hans administrations politiska fall. En politisk omskakande skandal av gigantiska proportioner som ledde till att den dåvarande amerikanske justitieministern John Mitchell dömdes till fängelse samt att Nixon på egen begäran valde att avgå i förtid som USA:s 37:e president. Se gärna filmerna Mark Felt: The Man who Brought Down the White House och All the President’s Men. I den senare filmen får man följa hur journalisterna Carl Bernstein and Bob Woodward skrev flera av de avgörande artiklar, baserade på visselblåsarinformation, som till slut fällde Nixon, och fick den amerikanska allmänheten att förstå vilken samhällsröta man hade på allra högsta officiella nivå i det amerikanska samhället. Ordstävet är att den som ljuger får räkna med att förr eller senare kommer sanningen alltid fram.

Skickliga advokater/åklagare har det gemensamt att de genom sitt, när de lyckas, utomordentligt kompetent förmår lägga fram information som är avgörande för att respektive fria/fälla påstådda förövare. Leibniz som var ett matematiskt geni i gigantklass var utöver matematiken jurist och gjorde sig känd i juridiska kretsar för att vara ytterst skarp som advokat. När Leibniz trädde in i en rättssal visste alla att skulle få bevittna en briljant uppvisning i konsten att logiskt mejsla fram inte sällan komplicerade händelseförlopp. Såväl Newton som Leibniz hade som hemligt intresse att fördjupa sig i esoterik. Läran om världsalltets, livets och evolutionens djupgående analyser. En typ av analys som kräver 4:e generationen av empirism för att inte blanda ihop olika logiska system och dra felaktiga slutsatser. Den nära världsomspännande och exceptionellt välorganiserade Frimurarsällskapet i världen har esoterik som åtminstone en av sina grundpelare och då inom ramen för en så kallad hemlig lära. En lära som medlemmarna invigs successivt i när de stiger i graderna från 1 till 33 inom det internationella frimureriet. Till skillnad från Frimurarnas hemliga lära är Martinus kosmologin inte hemlig utan fritt tillgänglig för vem som helst. Vad som är så kraftfullt med esoterik är det genom ett mycket avancerat och omfattande logiskt system av så kallad subjektiv logisk karaktär redovisar en lång rad grundläggande axiom, odefinierade termer och definitioner för det vi kallar liv, evolution, psykologi osv. En typ av psykologi träder fram som är långt mer djupgående och konsekvensgående än dagens officiella psykologi i samhället, och som akademiskt utbildade psykologer idag får lära sig och ta examen i. I den esoteriska psykologin, som har 63 grundläggande axiom i sin logiska källarvåning går det att logiskt härleda, precis som man härleder ett matematiskt bevisat teorem, att det är fullt möjligt för en människa att leva minst 140 år i stället för dagens 81 (män) och 85 år (kvinnor) i Sverige år 2023. Nyckeln att bli så gammal är att tillämpa en samling levnadsregler som såväl Frimurarna i sina högre grader tillämpar och också redovisas i Martinus kosmologi. Levnadsregler som har att göra med att förstå en rad grundläggande saker som att vi alla är levande väsen som inte kan dö, endast förlora våra fysiska kroppar och sedan efter en tids uppvilning återfödas i  en ny fysiska kropp och den vägen fortsätta vår ständigt pågående utveckling som individer i liv efter liv (här förenklat beskrivet). En annan levnadsregel är att vara uppmärksam på vilka tankar man tänker och vilka val man gör i sina liv. Varje val vi gör skapar konsekvenser och följer ordspråket som man bäddar får man ligga. Många människor har redan upptäckt i sina liv att om de upprepar en viss tanke tillräckligt många gånger så blir den till slut självuppfyllande. Genom att gå välja tankar och val som leder till hälsa och välmående skapas i motsvarande grad i långa loppet ett liv fyllt av just hälsa och välmående. Det är alltså inte mer märkvärdigt. Genom att lära sig och träna sig på att navigera i sitt liv i enlighet med bland annat ovan två grundläggande levnadsregler eller syn på livet och sitt eget ansvar i sitt liv blir det fullt möjligt att synnerligen kraftfullt påverka faktorer som livslängd, livskvalité och hälsa. De allra flesta av oss människor vill må bra och ha det bra och välordnat. Därför är verktyg som möjliggör en sådan livsupplevelse något hett eftertraktat i inte minst dagens samhälle som tillåtits utvecklas att bli ett stressamhälle i vilket människor uppfostras och utvecklas sedan barnsben att mer eller mindre bli skållade råttor i ett snurrande ekorrhjul. Det finns idag gott om människor som skulle ge mycket för att få ett bättre liv. Inte bara materiellt utan också känslomässigt, hälsomässigt. Därför kommer esoterisk psykologi att steg för steg vidareutveckla den akademiskt nuvarande officiella psykologin att bli mer och mer eftertraktad och tillämpad kunskap. Det är genom tillämpning som man erhåller praktiska bevis. Teoretiskt handlar det om att läsa esoterisk psykologi. Många gör det redan utan att ens vara det minsta intresserade eller särskilt kunniga i matematik. Om man dessutom exakt logiskt vill förstå hur en bedragare tänker och går tillväga i ett utredningssammanhang inom polisen eller underrättelsetjänstverksamhet och dylikt, eller att man som en matematiker och vetenskapsutövande exakt vill förstå hur ett orsak verkanssammanhang förhåller stringent logiskt krävs dessutom att man lär sig vissa grunder i logik (läran om logiska system och vad som behöver bevisas i ett argument och vad som inte behöver bevisas för att påståenden skall bli hållbara och inte avfärdas som trams). Man behöver helt enkelt noga och på djupet lära sig hur man går tillväga när man träffsäkert navigerar bland olika logiska system och inte blandar ihop dem utan identifierar dem vart och den vägen genomskådar vad som behöver genomskådas när någon försöker lura en med påståenden som bygger på bedrägeri i någon form. Det var så Leibniz gång på demonstrerade för en ofta häpen samlad juridisk krets när han nagelfor de fakta som en rätt, åklagare, advokat och jury hade att ta ställning till. Styrkan men esoterisk psykologi är att, och lägg noga märke till vad jag använder för ord, den går att logiskt bevisa genom att tillämpa samma regler för logiskt härledda bevis som används sedan tusentals år inom matematiken. Man utgår bara från nya uppsättningar axiom, odefinierade termer och definitioner och genomför därefter stringent genomförda logiska härledningar. Det är det här som dagens samhällsdebattörer nu behöver lära sig och träna sig i så deras argumentationer får betydligt mer tyngd och djup när de väl talar. Ja, som Leibniz gick tillväga när han talade i en rättssal. Dagens samhällsdebattörer måste lära sig och träna sig i exakt hur man skall resonera och argumentera så debatten inte faller på sitt eget grepp och i värsta fall endast urartar till ett lågvattenmärke av offentlig pajkastning mellan parter som för länge sedan lämnat debatten och mer bara krigar med såväl sig själva som med andra i känslotillstånd där med gör sitt bästa för att dölja hur upprörd man är i sitt eget inre och hur mycket denna upprördhet färgar det som poppar ur munnen i vad man säger verbalt. Det går aldrig att påtvinga en åsikt på någon. Alla sådan försök leder till möjligen dressyr under en begränsad tid. Verklig förändring på djupet åstadkommes endast genom att själv utifrån sig själv på djupet börja göra nya val i sitt liv. Nya val som bygger på genomgångna kriser som man som person går igenom och som man lär sig av och den vägen förstår vad det är jag  behöver förändra i mig själv i för att undvika framtida kriser i det jag behöver göra nya val i. Vi går alla igenom dylika kriser. Jag har själv gått igenom hundratals kriser i mitt liv och lärt mig mycket om mig själv. Ordstävet om kriser brukar inte sällan vara att man som ärrad veteran i ett visst förlopp/beteende till slut säger om sig själv att visst var det ett mer eller mindre helvete man gick igenom men med facit i hand vill jag inte ha det ogjort. En genuin tacksamhet till sig själv och sammanhanget skapas sålunda som det bestående och en styrka att mer utvecklat navigera sig fram i sitt eget liv.

Logik och konstitutionell logik (logikens djupast liggande element) är, som läsaren torde förstå, ett kraftfullt instrument i förmåga att söka och genomskåda en utvecklingsbar sanning i ett redovisat händelseförlopp. Min text har som syfte att inspirera människor lära sig hantera den kraftfulla 4:e generationen av empirism. Stödja den sanningssökande utvecklingen av vårt samhälle.

I trilogin redovisar jag åtminstone 20 nu (2024) pågående samhällsillusioner som blir möjliga att genomskåda när den mörklagda (undanhållna) känsliga informationen väl redovisas och börjar analyseras. Exempelvis samhällets tre samhällsavgörande frågor I, II och III. Einsteins båda relativitetsteorier, samt kvantfysik och astrofysik är tydliga demonstrationsexempel på hur den 3:e generationen av empirism arbetar eftersom man ersatt åtminstone ett axiom inom motsvarande klassiska fysiks (Newtons fysiks) logiska system med nya logiska system enligt principen utvecklingsbar sanning som i praktiken i just de fyra fallen innebär ersättning av ett eller flera axiom, odefinierade termer och definitioner inom den klassiska newtonfysiken varmed man erhåller det som är fundamenten för ovan fyra exempel på 3:e generation av empirism-logiska system.

Fram tills nu har den 3:e generationen av empirism inom vetenskapen varit begränsad till objektivt reproducerbara exempel.

4:e generationen av empirism
Emellertid går grundvalarna för den 3:e generationen av empirism att vidareutveckla genom att generalisera begreppet sakinnehåll på strängnivå av bokstäver och ord på nivån av logisk källarvåning inom ett logiskt system. Vad som då träder fram är att sakinnehållet hos axiom, odefinierade termer och definitioner kan utvidgas att omfatta formuleringar som tydligt och klart uttalar sig om subjektivt sakinnehåll som livsexistentialism, känslor och subjektiva livsupplevelser som inte går att mäta eller väga utan är personliga. Hit hör även de många observationer (händelser) där antalet växelverkande och samtidigt påverkande faktorer i ett sammanhang tillåts växa över alla gränser som exempelvis meteorologiska väderleksförändringar som jag nämnde ovan. Vad som då sker är att begreppet 3:e generationen av empirism generaliseras så dels en objektivt reproducerbar del erhålles dels en unikt uppträdande del som inte går att mäta och väga men som har relevans genom sitt sakinnehåll på logiska källarvåningsnivå av hur axiom, odefinierade termer och definitioner är formulerade. Eftersom  axiom, odefinierade termer och definitioner är logiska byggstenar som har den logiska konstitutionella statusen att ej behöva bevisas logiskt ställs vi här inför att det på denna nivå är fullt möjligt att påstå saker utan att komma med logiskt bevis av påståendet genom att ge valda påståenden statusen av axiom, odefinierade termer och definitioner och därefter bygga olika logiska system som i detta läge strikt logiskt konstituitonellt vilar på en sakinnehållsbas av subjektivism (det unika eller livsexistentiella särpräglade). Fram träder då så kallade subjektivt orienterade logiska system som på sina konstruerade teoremnivåer beskriver exempelvis psykologiska fenomen, väderläksförhållanden, människokroppen medicinskt sett i holistiska helhetsbilder och ytterligare många sammanhang.

Här ges endast en kort beskrivning av mycket avancerade begrepp som för sin mer djupgående förståelse kräver en betydligt mer omfattande analys som också redovisar den ännu mer avancerade 4:e generationen av empirism (kopplingar till modern högre matematik). The Proposal for A Significantly Expanded Scientific Model, The 4th generation of empiricism, som finns för gratis nedladdning via:

Gratislänk

Vad som är viktigt att förstå är att begreppet sanning är ett minst sagt avancerat begrepp och att de fyra generationerna av empirism egentligen bara speglar utvecklingen av begreppet utvecklingsbar sanning där sanningen om ett observerat fenomen eller sakförhållande blir mer och mer utvecklad och förfinad i sin förmåga att korrekt beskriva vad som är verklighet i det som observeras.