FAQ – Är marknadsekonomi en del av bankkapitalism?
Svaret på denna fråga är ja. När du noggrant läser del I och del II av trilogin kommer du att upptäcka att marknadsekonomi, som baserar sig på vinstprincipen, visar sig vara en konstruktion som djupast sett utgår från principen om ränta på ett lån. Det vill säga begreppet avkastning på investerat kapital (vinst) i ett sammanhang härrör från begreppet ränta pålagt på ett lån. På så sätt visar det sig att det var penningutlånarna (bankkapitalismens förfäder) som introducerade begreppet avkastning på investerat kapital (ränta) och att detta skedde mycket tydligt i Europa från ca 950-talet e. Kr. och framåt men har funnits i mänsklighetens civilisations utveckling i tusentals år så länge som ränteprincipen har funnits. Att det var därför som såväl Bibeln som Koranen båda och oberoende av varandra varnade för att bygga samhällen med ränteprincipen eftersom ränteprincipen (avkastning på investerat kapital) skapar pyramidspel i ett samhälle vilket dock ingen av dessa skrifter utreder på djupet utan endast ger en varning. En detalj som jag berättar om i del II och där jag i detalj också analyserar begreppet avkastning på investerat kapital.
När man har dessa detaljer klart för sig förstår man logiskt att begreppet tillväxt mätt i BNP i ett modernt samhällssammanhang är en illusion som ger sken av att det är nödvändigt för ett samhälle att uppvisa tillväxt mätt i ständigt skapande av mer och mer vinst (avkastning på investerat kapital [se analys bland annat kapitel 9-17 i del II av trilogin samt kapitel 68-extre i del II]. Jag sammanfattar dessa tankegångar i kapitel 68-extra där jag visar att just denna illusion sålunda blott är en illusion när väl tre pusselbitar som hittills varit mörklagda att inte få synas i samhällsdebatten nu blir synliga och tagna hänsyn till. Tre pusselbitar av synnerligen grundläggande samhällsbyggande betydelse och som är respektive: 1) de tre samhällsavgörande frågorna I, II och III 2) den matematisk omöjliga situationen som genererar det gigantiska sammanlagda pyramidspelet samt 3) ett samhälles urkraft.
Vad som då träder fram är en ny definition på bland annat begreppet tillväxt i ett samhälle. Denna nya definition blir möjlig därför att den inte längre är relaterad till vinst (avkastning) utan i stället relaterad till 100 procent tillvaratagande av ett samhälles urkraft (se Schachts 11 nycklar för en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi, samt de ytterligare 11 samhällsnycklar jag presenterar i del III av trilogin) där samtidigt, och detta är ett mycket viktigt påpekade, de tre samhällsavgörande frågorna I, II och III besvaras till folkets fördel denna gång och där begreppet ränta blir förbjudet i lag precis som kung Henry I förbjöd ränta i lag (The Ursury Law) i England på 1100-talet.
Det gäller sålunda att hålla tungan rätt i mun och förstå att det är en rad nuvarande begrepp i samhället som behöver omdefinieras i grunden (bland annat begreppet tillväxt i ett samhälle men också begreppet utförd arbetsinsats som ju relaterar till samhällets urkraft). För att logiskt kunna förstå de nya definitionerna måste man synnerligen noggrant följa de logiskt uppbyggda tankekedjorna i del I och del II av trilogin. Först då och jag säger först då blir det också möjligt att i detalj logiskt förstå att marknadsekonomi i sig är en detalj som utgår från begreppet bankkapitalism som i sin tur är ett oerhört omfattande och komplext och samtidigt mörklagt begrepp som har sina rötter i ränteprincipen och samtidigt den dolda agendan som är kapitalismens fyra övergripande mål.
Jag är medveten om att dessa rader är svåra att förstå om man inte har del I och del II mycket tydligt förankrat i sitt medvetande. Därför nämner jag endast dessa detaljer här och jag nämner dem med syftet att inspirera dig att tillägna dig logisk förståelse av dessa rader genom att i lugn och ro läsa del I och del II i detalj och fundera på de många begreppen och logiska analyserna som presenteras och väva dem samman. När du gör detta kommer du att förstå generalsammanfattningen som ges i kapitel 68-extra och som sålunda är ett sätt att inte bara beskriva utan också logiskt förklara att marknadsekonomi är ett hjärtlöst sätt (ett människofientligt sätt) att skapa BNP-tillväxt i ett samhälle och att det finns ett betydligt mer utvecklat sätt (en metod [en människovänlig metod]) att skapa tillväxt och då talar vi inte längre om marknadsekonomi utan om att tillvarata samhällets urkraft är t100 procent i enlighet med 22 högintelligenta samhällsnycklar som skapar utomordentligt välstånd och ekonomiskt oberoende för alla (alla lever som miljonärer flera gånger om) och där begreppet arbetslöshet är något okänt och inga skatter längre behövs och all social utslagning är borta och där också kriminalitet har försvunnit därför att det är så kallad högkulturkunskap som används för att hjälpa samhällets invånare att finna sig tillrätta i sina liv så livsglädje blir grundtonen i var och ens liv och i samhället. Lägg noga märke till att denna typ av samhälle är ej att förväxla med kommunism som i sin grundanalys är ett människofientligt samhällssystem och vars grundvalar berörs i kapitel 9-17 i del II av trilogin.
