HÖG TID FÖR ETT NYTT EKONOMISKT SAMHÄLLSSYSTEM!

Lösningen innebär att principen för marknadsekonomi vidareutvecklas enligt synsätt som kräver att man går utanför boxen av invant konventionellt tänkande.  Tre samhällsavgörande frågor I, II och III behöver besvaras på ett nytt sätt (se nedan). Ekonomisk demokrati behöver införas.

Idag finns politisk demokrati införd i demokratiska länder. Många vet inte vad ekonomisk demokrati är.

När fokus läggs på indrivande av skatter och vinstprincip som förutsättning för att driva marknadsekonomi börjar denna försvagas och till slut urarta inom område efter område.  I detalj efter detalj blir det sämre kvalité i samhället. Här exempel: 

Byggfusk i växande samhällsskala. Allvarligt eftersatt nationellt järnvägsnät. Sveriges elförsörjning har gjorts till ett nyckfullt vadslagningsspel ”med spelare runt ett kasinobord” drivet av girighet och kortsiktigt vinsttänkande. Byggandet av ett exceptionellt överdrivet dyrbart sjukhus i Stockholm. En byggnad som i grunden dessutom visat sig vara felaktigt planerad och delvis slarvigt byggd och därför fungerar dåligt för Stockholms och omgivande läns behov. Notan hamnrt i knät på skattebetalare. Politiker som valt att vara  inkompetenta genom att inte ens genomföra en något så när djupgående konsekvensanalys. Ett spektakel med överbelastad personal som går på knäna när de försöker hjälpa människor i nöd.

Ett annat område är avslöjanden av allvarliga brister i säkerhet och driftskänslighet inom myndigheters it-tänkande. Man tar sig för pannan. Vad i det som pågår! Varför har det blivit så här?

Svaret, menar jag, en slags amatörernas afton har tillåtits utvecklas inom delar av såväl näringslivet som staten, landstingen och kommunerna i Sverige.

Det betyder att det finns gott om personer, inte alla vilket här betonas, i ledande positioneruppvisar allvarliga brister i kompetens och, lär detta noga, helhetssyn. Man bryr sig inte om helhetstänkande. Personer som är bra på att kapa kostnader, men är outvecklade när det gäller att förhandla med försäljare. Man vet helt enkelt inte hur man pratar med en försäljare så det  blir ordning och reda och man inte blir pålurad saker. Ett inkompetensens motto blir synligt: Mer och mer tillåts handla om att kapa kostnader i vad man tror är ett smart vinsttänkande. Och så detta: Man har inte fått lära sig vikten av och därefter träna i helhetstänkande i sin uppgift som chef. Man är dessutom ofta inte handplockad efter sin etiska mognad som människa i förmåga att tänka med hjärtat och känna empati med andra i samhället. Man har inte fått lära sig att skall man bygga kvalité i en verksamhet måste det få kosta. Man skall inte snåla på kostnader när det gäller stommen, de bärande fundamenten i en verksamhet.

Skall du få något på plats som håller och är driftssäkert, inte bara fungerar en kort tid, behöver du alltså satsa på kvalité. Det är det här kvalitetstänkandet som håller på att raseras i samhället. Inom område efter område.  Fokus sker på det egna lilla och så struntar den här typen av chefer i resten. Man lär sig att inte bry sig inte om vad som pågår vid sidan om. Man lär sig att det är inte bra för den egna vinsten/plånboken och sin position i sammanhanget att bry sig för mycket.

I ett nedmonterat samhälle kommer allt till slut att handla om pengar, och hur man blir mer och mer driven i att kapa kostnader, även om det går ut över andra. Är det denna typ av samhälle vi vill bygga och lämna över till våra barn och barnbarn? Eller vill vi bygga en marknadsekonomi som är ett win-win för alla? Vad är det i så fall för grundläggande fråga som behöver börja diskuteras? Hur ser du på den saken? Har du något förslag?

Mitt förslag, visar i varje fall min forskning i matematik, är att inse att pengar egentligen är gratis. Ett något som produceras av maskiner genom att trycka på en knapp. Det är inte ens svårt att tillverka pengar idag för den som har utrustning. Och billigt är det. Kostnaden tjänas in på mindre än en sekund.

Frågan blir då, och nu kommer vi till det känsliga, vem i samhället skall ges makten över en så kraftfull uppfinning som penningtillverkning? Idag tillåts särintressen ha denna minst sagt mäktiga makt. Särintressen som väljer att ta betalt för en vara som egentligen är gratis och borde vara gratis, om man ser till samhällets väl för alla, att alla skall få det mycket bra och välordnat. Ja, vara allas gemensamma egendom. Jag menar att ett etiskt moraliskt dilemma blir synligt och behöver börja debatteras.

När man väljer att ta betalt för pengar uppstår i förlängningen behov av skatter. Kan du se det? Vinstprincipen dyker upp i tron att man som vanlig människa nödvändigtvis måste göra vinst för att få pengar över. Helst kunna leva gott efter att kostnader betalats. I kölvattnet dyker den försämrade samhällskvalitén upp i tusen och en detaljer.

Men hur i jösse namn skall man få fram pengar i ett samhälle om man tar bort vinstprincipen och skatter och samtidig är noga med att absolut inte införa kommunism och planekonomi? Hur väljer man att vidareutveckla marknadsekonomi till enastående blomstring och välfärdsbyggande utan skatter, utan arbetslöshet och utan vinstprincip?  Svaret: Gör Pengar Gratis!

Ett politiskt parti behöver träda fram med programförklaringen: Gör Pengar Gratis!

Vad är pengar? Kan du berätta för andra vad pengar är? Alla vet vad pengar är, men sedan är det vanligtvis stopp… Pengar är, min uppfattning, en bifaktor i samhällsbyggande. Helt avgörande är i stället att verksamheter, sysselsättningar, projekt, entreprenader/företag o.s.v. ges möjlighet att startas upp, och därefter ges stöd att pågå så länge den som är ”kapten på skutan” känner för att göra sin grej. Hela tiden ge en sådan person/personer med sin/sina sysselsättningar näring i form av varor och tjänster till och från verksamheten, och där det övergripande flödet av många sådana flöden hela tiden måste ske störningsfritt i samhället.

För att det skall fungera behövs verkligt hållbara med inbyggd stor extrakapacitet infrastruktur av vägar, järnvägar, transportsystem, hamnar, vattensystem, flygplatser, städer, bostäder, fabriker, rekreationer, natur som omger oss o.s.v. Ja, så det grundläggande flödet av varor och tjänster sker utan störningar. Idag är vi inte ens i närheten av en sådan infrastruktur som bekant. Politiker, oberoende av politisk färg i riksdagen och tillfälliga regeringar, påstår i stället urskuldrande, visar det historiska facit, att man tyvärr inte kan trolla med knäna hur än man skulle vilja, när det gäller frågan att få fram pengar till verksamheter. Blinda i sina skygglappar ser politiker ingen annan utväg än att trixa med skatter och införa vinsttänkande genom diverse avregleringar o.s.v…Men, och läs detta noga, trolla med knäna är just vad särskild matematik är bra på.

Inom viss matematik trollar man med knäna genom att gå utanför boxen av invant tänkande och så är det gjort. Det är så avancerade paradoxer löses, illusioner genomskådas och moment 22 löses upp. Det är så matematiker i årtusenden gått till väga när helt ny matematik uppfunnits. Det är så en skicklig kock går tillväga när helt nya i grunden nytänkande fantastiska välsmakande maträtter tillagas till gästers stora förtjusning. Det är så en konståkerska i all sin upptränade genialitet får en publik att hissna och häpna och dra efter andan när den nya ”omöjliga” skruven trippel lots i sin snurr visas upp i luften. En demonstration utanför en box av invant tänkande som gjorde det till synes ”omöjliga” möjligt.

Pengar är alltså bara smörjoljan som underlättar det som är det verkligt tunga i sammanhanget: att folk uppmuntras och stöds att komma igång med sina grejer efter vad man var och en själv tycker är kul och väljer, och sedan stöds att få hålla på så länge man själv väljer. Samtidigt se till att flödet av varor och tjänster fungerar störningsfritt till alla i flödet. Villkoret är att man inte skadar andra och samhället med sin grej. Stor frihet och valmöjlighet med andra ord!

I trilogin kallas det här för att aktivera ett samhälles urkraft till 100 procent. Idag är urkraften i trött pyspunka och aktiverad till endast futtiga kanske 5 procent. Då talar jag om så kallade ekonomiska högkonjunkturer.  100 procent urkraftsaktivering är så väldig att det är svårt att föreställa sig hur vidunderligt blomstrande och välmående ett sådant framtidssamhälle faktiskt är. Så avgörande viktigt är det att hela folk nu får börja besvara de tre samhällsavgörande frågorna I, II och III.

Tänk efter nu: Om pengar, från ett klockslag till ett annat, görs gratis uppstår rent logiskt en lätthet för folk och verksamheter därför att man vet att man alltid har smörjoljan (pengar) gratis i sin plånbok. Svårare är det alltså inte.

Det här sättet att resonera är känsligt för den samhällspart som tagit sig rätten att ha ett nära monopol på penningtillverkning i samhället. Känsligt av flera anledningar. En är att man tagit sig makten över uppfinningen penningtillverkning utan att fråga folk om lov. Har du blivit tillfrågad? Har dina grannar blivit tillfrågade? Blev farmor och farfar tillfrågade?

I Sverige har makten över uppfinningen penningtillverkning tagits över folks huvuden med hjälp av sex regeringsformer med början 1634. Sex regeringsformer som är den svenska modellen, och som exporterats till ca 200 länder i världen. Lilla landet Sverige har alltså haft en närmast enorm påverkan på andra länder och världsutvecklingen när gäller det grundläggande samarbetet mellan bankväsendet och staten i land efter land visar det historiska facit.

Idag är de flesta centralbanker privatägda företag utan insyn vilka ägarna är? Vi talar alltså om det samlade banksystemet med centralbankerna i spetsen. Det är den här samhällsparten som bestämt, utan att fråga om lov, att pengar skall kosta pengar för att få användas i samhällen.

Det som kallas ränta är siffrorna på prislappen. Sedan tillkommer att vi, du och jag och de flesta andra, dessutom skall stå med mössan vackert i hand och be om att få köpa något som egentligen är gratis.

Vill vi ha det så här? Är det inte lite primitivt! Ja, rent av diktatoriskt. Luktar det inte en smula gammaldags, föråldrat och omodernt? Är det måhända dags för att öppna fönstren på vid gavel och vädra in ny luft i salongen?

Det samlade banksystemet med centralbanker i spetsen är alltså en samhällspart som utan att fråga valt att bestämma över huvudet på hela folk vad som skall vara bra för alla när det gäller penningtillverkning och de regler som skall gälla när pengar förs ut i samhället.

Denna samhällspart, och då är jag absolut saklig och nyanserad, har egenmäktigt, egensinnigt och absolut hänsynslöst under århundraden valt att besvara de tre samhällsavgörande frågorna I, II och III på egen hand visar min forskning. Man har gjort detta utan att först ta reda på vad de många ALLA i samhället tycker i ett sådant minst sagt samhälsavgörande beslut. Ja, man har till och med mörklagt de två första av de tre samhällsavgörande frågorna så att vanligt folk, företagare och politiker inte skall begripa hur saker och ting hänger ihop när det gäller penningtillverkning och hur den svenska modellen fungerar på djupet. 

Det tog mig själv, trots att jag är van att forska, åratal innan jag ens var i närheten av att börja se vad som pågår och ens kunna börja formulera en ansats till I och II. Så oerhört väl gömda är dessa två samhällsavgörande frågor. Det har alltså inte varit meningen att samhällen skall förstå I och II eller ens känna till deras existens. Endast en invigd liten krets av personer har fått insikt om dem sedan ca 1600-talet. Det är dessa personer och efterkommande led av dessa invigda som i praktiken är de som bestämmer i samhället och världen på sina allra allra högsta nivå av global ekonomisk styrning av vad som skall ske. Vad som skall satsas på och vad som skall läggas i malpåse och inte ges chansen. Ty den som har kontrollen över ett lands penningtillverkande maskiner är i praktiken den samhällspart som kommer att bestämma över vad som skall ske och inte ske i landet.

Om du studerar ämnet nationalekonomi så finns de första två samhällsavgörande frågorna I och II inte omnämnda ens med en stavelse! Inte ens professorer i ämnet är tillåtna att berätta om I och II på djupet på sina föreläsningar. Så vad är ekonomisk demokrati? Vad är ditt svar?

Jag menar: Första steget är att inom ramen för grundlagsskyddad yttrandefrihet och tryckfrihet få igång en samhällsdebatt i allt det här nu.

Första steget är att ni som driver företag och statliga/kommunala institutioner, ni inom media och vanliga människor börjar läsa och fundera i den här information. För många kommer det att vara ovant eller mycket ovant att tänka sig ett samhälle utan skattesystem, vinstprincip och arbetslöshet, och som inte är kommunism/planekonomi, och ändå upptäckta att välfärden blir minst hundra gånger mer utvecklad än dagens marknadsekonomi. Det är det som är att gå utanför boxen av invant tänkande. Man kan helt enkelt inte förstå att en sådan sak är möjlig och trovärdig. Ända tills man sätter sig in i den logik som möjliggör: en väsentligt förbättrad marknadsekonomi och samtidigt ett mer människovänligt samhälle. Ja, som att i detalj börja sätta sig in i hur isprinsessan ovan går tillväga med teoretisk kunskap och omfattande varvad praktisk träning genomföra sitt hissnande till synes ”omöjliga” konståkningstrick.

Nästa steg är att få till stånd en nationell folkomröstning som, till att börja med i Sverige, tillåter svenska folket, att få besvara de tre samhällsavgörande frågorna I, II och III.

Fråga I. Vem eller vilka skall kontrollera de penningtillverkande maskinerna i landet?

Fråga II. Vem eller vilka i landet skall initialt äga pengarna som de penningtillverkande maskinerna skapar ur tomma intet?

Fråga III. Enligt vilka regler skall pengarna som skapas ur tomma intet föras ut i samhället?

Här behöver påpekas att redan idag förekommer debattinlägg i samhället som försöker få stopp på affärsbankernas möjlighet att tillverka pengar ur tomma luften. Ett exempel är Institutet för Facklig idéutveckling – Katalys som i en debattartikel i Dagens Nyheter den 18 mars 2019
(https://www.dn.se/debatt/ta-ifran-affarsbankerna-ratten-att-skapa-pengar/)
bland annat propagerar för att: ”…Riksbanken börjar aktivt skapa e-kronor. Dessa kan delas ut direkt som helikopterpengar till medborgarna, till statsbudgeten för statliga investeringar eller lånas ut till exempelvis projekt för klimatomställning…”. Ett argument, enligt min analys, som låter bra på ytan men döljer det faktum att den svenska modellen med regering och riksdag fortsätter sitt intima samarbete med bankväsendet i samhället och i praktiken desskutom fortsätter att vara styrda av detta bankväsende eftersom den grundläggande idén med centralbanksekonomi bevaras. Det innebär att de tre samhällsavgörande frågorna tyvärr fortsätter att besvaras på i princip lika sätt som tidigare, med endast förhållandevis marginell förändring. Folket blir därför även fortsättningsvis utan det avgörande inflytandet på penningtillverkning i samhället. Jag menar att det skall vara folket och ingen annan samhällspart som skall äga samhällets pengar gemensamt och ha makten (kontrollen) över samhällets penningtillverkning. Inte en centralbank (Riksbank) utan folket företrätt av den här gången en statsapparat som inte är designad att samarbeta intimt med bankväsendet.

Först om detta senare argument förverkligas blir det möjligt att aktivera samhällets urkraft till 100 procent. Med centralbanksekonomi på plats kommer urkraftsaktiveringen att fortsätta att vara futtiga ca 5 procent, eftersom såväl skattesystemet som vinstprincipen förblir intakt och därmed också arbetslösheten eftersom en av centralbanksekonomins grundpelarare är att tyvärr cyniskt hänsynslöst skapa en ”klädsamt” stor (ca 4-7 procent) arbetslöshet så fackföreningars krav på anställdas löneanspråk och arbetsvillkor skall kunna hållas i strama tyglar. Det är så ekonomisk historia berättar om centralbanksekonomi sedan ca 1600-talet. Centralbanksekonomi är ett ekonomiskt samhällssystem som inte ser till folkets, företagandets och samhällets bästa utan till en liten elits bästa på helhetens bekostnad. Ett fakta som behöver påpekas eftersom marknadsekonomi försvagas och går sönder i centralbanksekonomi visar det historiska facit. Det finns sålunda gott om dokumenterat historiskt material som styrker ovan slutsats om centralbanksekonomi.

Positive Money (The Sovereign Money Proposal) definierades den 2:a april 2013 i en programförklaringsskrift med titeln The Positive Money Proposal av författarna Andrew Jackson, Ben Dyson and Graham Hodgson. Programförklaringsskriften fanns under en period för gratis nedladdning från http://positivemoney.org/. När man noga läser programförklaringsskriften avslöjas att Positive Money förstärker centralbanksekonomins hörnpelare i världen. Med andra ord en vidareutveckling av centralbanksekonomi i världen. Programförklaringsskriften saknar copy right och är numera svår att få tag varför jag lagt upp den som gratis nedladdningsbar på min websida med länken

https://nyaekonomiskasystemet.se/wp-content/uploads/2018/02/The-Positive-Money-Proposal-2nd-April-2013.pdf

Idag tränas vi redan från det att vi är små i att utveckla intelligensförmågan. Men vart har ”hjärtat”, dvs omtanken om andra och särskilt de svaga, tagit vägen i denna utveckling, där folkhemmet alltmer gått i graven? Sedan 1970-talet har generationerna tränats i att gradvis i första hand tänka på sig själva. Att tjäna pengar och att med hjälp av armbågarna vara smart, ofta på sin nästas bekostnad, har blivit mantrat för dagen. Det är så man lyckas i livet, får vi lära. Till och med socialdemokratin, som fram till för ett halvt sekel sedan – åtminstone enligt dess egen historiebeskrivning – slogs på barrikaderna för de svagares rätt i samhället, har monterats ned till i princip oigenkännlighet jämfört med på Hjalmar Brantings, Per Albin Hanssons och Tage Erlanders tid. Vänsterpartiet har lärt sig att till slut säga ja till, ja, nära på applådera centralbanksekonomins/kapitalismens 1:a av 8 fundament för samhällsbygget: skuldsamhället, att samhällets pengar lånas mot ränta.…video-1… …video-2…Girighet och egoism på den allmänna välfärdens bekostnad upphöjs numera till påtvingad norm, officiellt p.g.a. omvärldens konkurrens, av de flesta partierna. Huvudsaken är att jag själv får det bra, även om det tyvärr sker på andras, mindre intelligentas och okunnigas bekostnad.

Nästan alla jordens länder tillämpar idag centralbanksekonomi/kapitalism i en eller annan form, som sålunda grundas på i princip åtta fundament. Det första har vi just konstaterat är skuldsamhället.

2:a fundamentet: Ett lands statsbudget (statens offentliga utgifter) finansieras genom skatter, d.v.s via ett skattesystem.
…video…

3:e fundamentet: Och när skatterna inte räcker till alla statens utgifter – t.ex. vid mycket stora investeringar – är det tänkt att staten skall sätta sig i skuld hos olika kreditgivare, däribland sin egen centralbank, d.v.s. skapa en statsskuld.
…video…

4:e fundamentet: Centralbanksekonomins/kapitalismens utan konkurrens viktigaste maktverktyg är kontrollen av/makten över ett lands penningtillverkande maskiner.…läs vidare…

5:e fundamentet handlar om en stor hemlighet som på inga villkor får komma till allmänhetens kännedom.läs vidare

6:e fundamentet är att kapitalism gynnar dem som inte har några problem med att vara cyniskt brutala och hårda mot sin omgivning i affärer.läs vidare

7:e fundamentet: vinstprincipen.läs vidare

8:e fundamentet: Girighet som samhällsideal eller konsten att som kapitalistiskt fokuserad entreprenör göra så många optimerade engångsvinster som möjligt. MED SVENSK BOSTADSMARKNAD SOM EXEMPEL.

Ungefär så ser vårt nuvarande samhälles ekonomiska generalfacit ut, menar jag. Vad är din uppfattning? Vad är det som vi måste börja titta på, om det är intelligens balanserat med hjärta (känsla, ompati) som vi söker i skapandet av framtidens samhälle, där ALLA får plats och får det mycket bra, helst utan att någon enda kommer i kläm? Är det ens möjligt att bygga ett sådant samhälle? Ja, avgör själv! Den här webbsidan redovisar ekonomisk-historiska kunskaper som idag har glömts bort, bland annat därför att de medvetet har undanhållits.

Jag är samhällsforskare och matematiker och har 2013 publicerat trilogin Kapitalismen avslöjad! – Den gigantiska bankbluffen – ett enastående politiskt och ekonomiskt bedrägeri, frukten av ett nästan 50-årigt ensamt forskningsarbete, som torde intressera alla samhällsmedvetna människor.

För den som vill ha en kort sammanfattning av min trilogi, följer här en sådan som min bror har sammanställt.

TRILOGIN I KORTHET: Alla vet att världens ekonomi styrs av det som populärt kallas ”kapitalism” (centralbanksekonomi är ett adekvatare namn, eftersom även så kallade kommunistiska och socialistiska länder i själva verket är ”kapitalistiska” i den bemärkelsen att de tillämpar räntebaserad utlåning av pengar, ytterst via centralbanker, medan ”den privata äganderätten” – kapitalismens andra hörnsten – som vi vet, är satt på undantag i kommunistiska länder, vilket dock inte berör innehållet i trilogin). Mindre känt är hur det gick till när denna kapitalism/centralbanksekonomi en gång i tiden uppstod, att den i själva verket grundar sig på ett svårgenomskådat BEDRÄGERI (läs: åtminstone 7 allvarliga lagbrott visar analys) som har byggts upp sedan århundraden, och alltjämt styrs, av EN DOLD MAKT I SAMHÄLLET, ”en makt i makten” utanför det demokratiska systemet (regerings och riksdagsnivån och nivåer därunder), skulle man kunna säga. För att kunna avslöja den saken måste man ha speciella talanger och en särskild matematisk begåvning. Man måste vara duktig på det som kallas ”konstitutionell logik”, en av de styrkor Per Lundgren tränat upp. Det är en teknik där man avlövar det man vill undersöka från allt oväsentligt, för att sedan undersöka hur det gick till när det hela slog rot, eventuellt långt bak i tiden – vilket kan vara mycket avslöjande. Vi lever sålunda alla idag i – och är offer för – ”en bedragarekonomi”, vilket är trilogins avsikt att visa i dess första två delar.

I trilogins tredje del, och glimtvis även i dess andra, demonstrerar Per den fullt realistiska möjligheten att vi alla kan skapa en betydligt rättvisare och mer blomstrande samhällsekonomi än dagens, grundad på GÅVOPRINCIPEN, lika villkor för alla människor, dvs inte som idag på ojämnt fördelade pengar på mycket ojämlika villkor. Det vill säga ett samhälle där pengar är GRATIS, och bara fungerar som det smörjmedel i samhällsekonomin som är pengars egentliga funktion, dvs att underlätta utbytet av varor och tjänster. Faktum är att lokala jordsamhällen under ledning av framsynta historiska personer redan har gjort experiment med alternativa samhällsekonomier i den riktningen. Vi tänker då inte på ”kommunistisk planekonomi”, utan på betydligt smartare och effektivare experiment som i något fall varit i bruk och till stort gagn för människor under flera hundra år: Kung Henry I:s tallysystem i England, Benjamin Franklins framgångsrika samhällsexperiment i Amerika på 1700-talet, Abraham Lincolns finansiella åtgärd under amerikanska inbördeskriget (som förmodligen kostade honom livet), kommunpolitikernas experiment på ön Guernsey i Engelska kanalen under perioder mellan åtminstone 1816-1958, samt Hjalmar Schachts framsynthet som lyfte Tyskland ur 1930-talsdepressionen. Historiska belägg för ett betydligt effektivare samhällsekonomiskt system än ”kapitalism” saknas sålunda inte. Per ger i trilogis avslutande del utifrån sina matematiska kunskaper på dylika historiska grunder ett lättbegripligt förslag till en ny slags samhällsekonomi i vår tid som torde gynna nästan alla människor. Men innan någon som helst förändring kan ske, måste roten till dagens onda, dvs det bedrägliga, undanröjas. Annars är förändring inte möjlig. Och för det krävs FÖRSTÅELSE AV PROBLEMET, vilket Per bidrar till.

Det så kallade bankväsendet började ”i tidernas begynnelse” (i detta fall på medeltiden, på ca 900-talet) i delar av nuvarande Europa principiellt sin verksamhet, då med utlåning av ”riktiga pengar”, huvudsakligen i form av rika människors depositioner, som guldsmeder (dåtidens bankirer) i egenskap av depositionsförvaltare i stor utsträckning, obs, FÖRSKINGRADE från sina uppdragsgivare och började låna ut mot ränta (trots Bibelns varningar för den saken). Senare utvecklades med tiden metodiken, genom att man kom på att det var så gott som riskfritt att dessutom FÖRMERA utlåningen byggt på ”luft” (luftdepositioner), dvs med pengar som man inte hade, en form av PENNINGFÖRFALSKNING. Därmed var det som banker över hela världen idag förskönande kallar ”fractional reserve banking”, FRB, fött. Sista affärssteget har tagits i dataåldern i och med att affärsbankerna, i likhet med centralbankerna, nu STRUNTAR I DEPOSITIONER (som förr ansågs nödvändiga som back up) och tillverkar nya utlåningspengar helt fräckt helt och hållet ur tomma luften genom att knappa in datasiffror på ett konto, även det givetvis ren och skär penningförfalskning. Referenser till att det faktiskt förhåller sig så redovisas i boken samt i extratexten med rubriken ”Hjälp till de stora utredningarna angående det perfekta kriminella systemet som har byggt sin egen statsapparat i åtminstone 173 nationer”, som återfinns på hemsidan www.nyaekonomiskasystemet.se. Även den visselblåsande bankmannen och insidern Michael Kumhofs korta föredrag i den här videon ger belägg för bankernas i system satta penningförfalskning: https://www.youtube.com/watch?v=uCyQUkPizIY . Intressant att konstatera är sålunda att dagens kommersiella bankutlåning en gång i tiden började som ett förskingringsbedrägeri, som senare kom att utvidgas med falskmynteri, och, som vi strax ska se, som lök på laxen, också kom att handla om urkundsförfalskning. Idag har man dessutom utvidgat bedrägeriarsenalen med penningtvätt (se nya del I av trilogin hur det går till) i jättelik global skala utan att människor i gemen förstår den saken. Inte ens media har ännu lyckats genomskåda detta. Än mindre samhällets ekobrottsförebyggande myndigheter inklusive polisen. Min gissning är att penningtvätteriet hamnar under dessa myndigheters radar helt enkelt därför att det är alltför sofistikerat. I alla de nämnda brottshänseendena måste man ge upphovsmännen credit, då de gjort ett imponerande jobb från kriminell synpunkt! Detta historiska skeende måste man ta med för förståelsen, när man nu i modern tid bedömer bankerna och häpnar inför deras påkostade marmorpalats. Även Sveriges idag högt ansedda och ”anrika” riksbank började i själva verket sin verksamhet på detta kriminella sätt. Det tredje och kanske allvarligaste brottet som hör ihop med bankverksamhet är som vi nyss antydde URKUNDSFÖRFALSKNING. Banker lånar nämligen generellt ut pengar tillverkade ur tomma luften, som de utan att skämmas det minsta oriktigt påstår är deras egna – annars kan man ju inte kräva tillbaka dem! – pengar som i själva verket saknar en formell, d.v.s. en i lag fastslagen, ägare – ty någon sådan lag finns inte – vilket är en absolut huvudsak i Per Lundgrens trilogi. Banker generellt lånar alltså ut, och kräver tillbaka med ränta, något som sålunda dels är tillverkat ur tomma luften, och som man formellt inte är ägare av (ett faktum som alla som sitter med dyra banklån kanske borde ta sig en funderare över…).

Men det finns ett ännu större saksammanhang att förstå – hör och häpna – nämligen det dolda och destruktiva syftet med CENTRALBANKSEKONOMI (dvs kapitalism) i sig, som är det riktigt stora systemsatta och samhällsskadliga bedrägeriet bakom kapitalismen i dess hela vidd världen över: Grundbulten i centralbanksekonomi är att medvetet (dvs på ett planlagt sätt), och definitivt helt i onödan, se till att det alltid föreligger EN BASAL BRIST på pengar i samhället, i alla samhällsmaskinerier. Är det någon som inte har hört den offentliga sektorns mantra: ”Det har vi inte råd med”? Och varför denna brist? Jo, ty då TVINGAS alla medellösa enskilda människor i stort sett, och även institutioner såsom företag, kommuner, landsting och motsvarande, och även hela länder, som vill realisera planer, önskedrömmar, eller när det gäller människor, ofta bara för att klara livhanken och få tak över huvudet, in i fållan att bli LÅNTAGARE av pengar hos organiserade bankirer – mot RÄNTA, dvs skuldsätta sig. En ränta som ensidigt gynnar den utlånande parten och missgynnar den låntagande, en ränta som hela tiden mal på och spär på den grundläggande bristen på pengar i samhället – som gör att människor och institutioner måste låna ännu mer, varvid det som kallas en ond cirkel därmed är ett faktum. Ty det enda sätt i stort sett på vilket nya pengar tillförs samhället i en centralbanksekonomi är via LÅN. Centralbanksekonomi (kapitalism) är synonym med denna låneekonomi. Som bonus håller bristen på pengar också tillbaka samhällsutvecklingen, i linje med centralbanksekonomins arkitekters önskemål av skäl som redovisas i trilogin. Smart uträknat av dem som tjänar på det, men nu avslöjat av Per Lundgren och även av andra forskare. ”Den som är satt i skuld är ofri.” Det gäller enskilda individer likaväl som hela länder. Om detta (som Per kallar ”problemet”) handlar del I och II i trilogin.

Man kan säga att trilogins analys av ”problemet” leder fram till två generalfrågor, A och B, som måste nå fram till allmänheten i samhällsdebatten och besvaras av alla folk i praktiskt taget alla nationer:

A] Är det rimligt att en liten grupp mycket intelligenta personer, som som kollektiv betraktade har ägnat sig åt allvarliga lagbrott (penningförfalskning, urkundsförfalskning, stöld i form av expropriationer/utmätningar och penningtvätt) i större och större samhällsskala under hundratals år som affärsmetod, och som gradvis under denna tid i lönndom tack vare sin rikedom har övertagit den egentliga statsmakten i flertalet nationer, ska få fortsätta att med sin metod bygga det moderna samhället? I så fall kommer den moderna framtidsstaten att ledas av kriminella inom ramen för så kallad högnivåkriminalitet, varmed menas en kriminalitet som ytligt betraktad ger ett falskt sken av lag och ordning, eftersom dessa kriminella har makt att via köpta ombud stifta lagar till sin egen fördel. Vilket leder till nästa fråga:

B] Är det rimligt att nämnda grupp personer ska tillåtas att införa lagar som avkriminaliserar (legitimerar) deras egen kriminalitet?

Ty i så fall blir konsekvensen att penningförfalskning, urkundsförfalskning, stöld och penningtvätt blir tillåtet för det nämnda lilla personkollektivet, medan samma brott bestraffas hårt för samhällets övriga medborgare (minst 99 procent av befolkningen). I så fall en minst sagt märklig samhällsordning måste man som rättsmedveten utbrista! Om dylika märkliga och segregerande lagar tillåts, innebär det att en slags gräddfil skapas i samhället, där det blir fritt fram för en liten grupp personer, att med stöd av sina egna lagar fortsätta på redan inslagen kriminell bana. Deras grundläggande och fortsatta kriminalitet kommer i så fall att ske inom de falskt respektabla ramar som den moderna staten tillhandahåller, i intimt samarbete med ett privat bankväsende som tillverkar samhällets pengar ur tomma luften. Väl att märka att samma kriminella persongrupp som gynnas av denna gräddfil och som kommer att stå över lagen, sålunda i stor utsträckning är densamma som har byggt den hittillsvarande lagstiftande och verkställande statsapparaten. Staten kommer i så fall de facto att fortsätta sanktionera de fyra denna dag pågående allvarliga lagbrotten (penningförfalskning, urkundsförfalskning, stöld och penningtvätt) som bankväsendet utan att skämmas ägnar sig åt mitt framför ögonen på allmänheten, och det kommer att ske i åtminstone 173 centralbanksnationer världen över. Dessa omständigheter analyseras i detalj i trilogin. Allt detta är ett faktum i den tid vi lever i, år 2018!

I Per Lundgrens förslag till nytt ekonomiska system, det som Per kallar ”EN MÄNNISKOVÄNLIG VÄL FUNGERANDE MONETÄRT FINANSIERAD EKONOMI”, som är synonym med ”problemets lösning”, och som presenteras i trilogins del III, ser man istället till att den nu basala bristen på pengar i samhället omvandlas till ett dito ÖVERFLÖD, vilket kommer att verka som rena vitamininjektioner, ja, mycket mer än så, i samhällena, ALLA människor till gagn (samtidigt som man effektivt och sinnrikt ser till att motverka inflation). Pers bidrag ligger i detta nya ekonomiska systemförslag, som baseras på 22 ”nycklar” till framgång. 11 av dessa nycklar är Pers egenhändiga konstruktioner utifrån hans matematiska kunskaper i kombination med insikter i högkulturkunskaper, medan de 11 övriga nycklarna har Hjalmar Schacht, Hitlers ekonomiminister fram till 1937, som upphovsman. Schacht som i sin tur studerade historiska tillämpningar av ”monetärt finansierad ekonomi”, innan han, som nämnt, med sina 11 nycklar tog Tyskland ur 1930-talsdepressionen på ett sätt som då gav eko i hela världen. När man i moderna sammanhang talar om kapitalism, kommunism och socialism, menas sålunda att samtliga dessa system är olika sidor av ett och samma mynt, nämligen att pengar förs ut i samhället via lån mot ränta, dvs är ”lån mot ränta-ekonomier”. I del III av trilogin redovisas förslaget till ett nytt samhällsekonomiskt system som INTE bygger på användande av principen lån mot ränta. Istället förs pengar här ut i samhället som GÅVOR med strikt beaktande av de nämnda 22 samhällsnycklarna, varpå ett MÄNNISKOVÄNLIGT väl fungerande (inflationsfritt) monetärt finansiellt ekonomiskt system framträder med skapandet av ett utomordentligt ekonomiskt välstånd (ekonomiskt oberoende) för ALLA samhällets invånare.

Här betonas att den som har makten över ett samhälles pengar (idag är det oerhört mycket som pekar på att den makten tillhör en dold internationell bankirelit), också besitter den reella makten över samhället, där ”politiken” mest är ett spel för galleriet. På vilka sätt bankirernas maktutövning sker redovisas i trilogin. Det är därför vi idag, enligt Pers åsikt, lever i en falsk demokrati, i en DEMOKRATIILLUSION. Därför är det av yttersta vikt att det i framtidens samhällssystem blir FOLKET som ensamt tilldelas denna makt över pengarna. Per tar därför i trilogin upp ytterligare tre frågeställningar som är av avgörande betydelse att varje samhälle, varje folk, tar ställning till:

Fråga 1. Vem eller vilka skall kontrollera de penningtillverkande maskinerna i varje enskilt land?
Fråga 2. Vem eller vilka i världens länder skall ÄGA pengarna som de penningtillverkande maskinerna skapar ur tomma intet?
Fråga 3. Enligt vilka regler skall pengar som skapas ur tomma intet föras ut i samhället i varje enskild nation?

Tre frågor som idag, trots deras monumentala betydelse, inte alls debatteras. Kan det vara så att ”locket ligger på debatten” av skäl som folket inte råder över?

En enkel fråga i detta sammanhang: Om svenska staten (folkets förlängda arm) verkligen vore herre i sitt eget hus, dvs ensam bestämde över alla pengar som via Riksbanken tillverkas och används i det svenska samhällssystemet, alltså hur mycket som behövs dels till statsbudgeten, dels för att svenska folket alltid ska ha välfyllda plånböcker, varför ser staten i så fall inte till att rätt och slätt så gott som helt gratis tillverka just den mängden pengar, varken mer eller mindre? Jag menar, utan att behöva beskatta folket med en enda krona eller låna pengar av banker och åsamka svenska folket en statsskuld (som i slutänden ska betalas med skatter)? Det sägs ju att staten äger landets pengar (även om den saken inte är uttryckt explicit). Tja, är det inte så, att just därför att det inte förhåller sig på det viset, utan att både staten och allmänheten måste gå omvägen och LÅNA pengar av banker, i själva verket är det starkaste beviset för att det är NÅGON ANNAN än folket som ytterst bestämmer över svenska staten, Sveriges Riksbank och landets pengar, nämligen den som tjänar på saken? Att denna NÅGON ANNAN, genom att staten tar ut skatter och försätter staten i skuld, kontinuerligt med lagens hjälp RÅNAR svenska folket. En person som har förstått den saken är amerikanen Larken Rose, som i den här videon speglar analoga förhållanden i USA. Se den! Ord och inga visor. (https://www.youtube.com/watch?v=ngpsJKQR_ZE )

Gissar att många tänker att ovanstående är för enkelt för att kunna vara sant. Men tänk efter. Att staten (folket) direkttillverkar sina egna pengar, istället för banker som ett helt onödigt mellanled med dunkla ägarstrukturer och med utlåning mot ränta som affärsidé, är grunden i en monetärt finansierad samhällsekonomi.

Avsikten med trilogin är att den ska sporra allmänheten, ja, hela folket, att med en röst kräva STORA OFFENTLIGA UTREDNINGAR, som djupgående tar reda på hur det faktiskt förhåller sig med bankerna och den hemliga bakgrundsmakten i det svenska samhället, utifrån de missförhållanden som trilogin så starkt indikerar. Utredningar där ingen sten lämnas ovänd på. Och att samma utredningar på sikt också ska komma till stånd i andra länder, i första hand i USA. Det senare är anledningen till att de 17 sista kapitlen i trilogins del II specifikt ägnas åt hur kapitalismen en gång i tiden försåtligt tog över i Amerika, kapitalismens Mecka. Detta trots att den amerikanska revolutionen på 1700-talet hade sitt ursprung i helt motsatta ideal.

Slutligen: Den brittiska författaren GEORGE ORWELL diskuterar i sin klassiska roman ”1984” frågan hur en given maktelit bör agera för att behålla sin en gång uppnådda makt. En risk för makteliten är att ”massorna”, dvs allmänheten, får en anledning att göra revolt. Så här säger Orwell: ”The masses never revolt of their own accord, and they never revolt merely because they are oppressed. Indeed, so long as they are not permitted to have STANDARDS OF COMPARISON, they never become aware that they are oppressed.” (Svenska: Massorna revolterar aldrig av sig själva, och inte heller därför att de är förtryckta. I själva verket kommer de aldrig att förstå att de är förtryckta så länge de inte har NÅGOT ATT JÄMFÖRA MED.) Häri ligger en stor sanning. Det är så diktaturen i dagens Nordkorea fungerar. Så länge massorna inte har något att jämföra med, förstår de inte att det finns en annan, långt bättre, verklighet, och tror då att de lever i den bästa av världar så som den inhemska propagandan påstår, trots att de nära på dör av svält och umbäranden.

1989 föll Berlinmuren och de kommunistiska öststatsregimerna krackelerade en efter en. Vad berodde det på? Ja, åtminstone starkt bidragande var att regimernas politruker begick ett ur deras synvinkel fatalt misstag, genom att successivt under 60-, 70- och 80-talet lätta på tyglarna beträffande ”information utifrån”, vilket resulterade i att allmänheten med egna ögon kunde konstatera att propagandan de matades med angående ”Väst” inte stämde. ”Massorna” fick ”NÅGOT ATT JÄMFÖRA MED”. Av detta förstår man att information kan vara som dynamit, den kan riva murar.

Och samma sak gäller kapitalismen: Så länge det inte finns någon framlagd jämförelse med ett betydligt bättre system, kan kapitalismens (centralbankssystemets) dirigenter känna sig tämligen ohotade. Därför har det under tidens gång varit så viktigt för dessa att undanhålla allmänheten de historiskt bevisliga fördelarna med en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi, och också aktivt motarbeta detta alternativa ekonomiska system, så snart det försökt göra sig gällande, vilket historien visar många exempel på. Trilogin i ett nötskal innebär att denna senare samhällsekonomis kolossala fördelar nu kan beskådas i fullt dagsljus, att det nu finns NÅGOT ATT JÄMFÖRA MED. När faller kapitalismen?

*

För den som vill ha en kort förklaring av vad Per Lundgrens förslag till nytt ekonomiskt samhällssystem innebär i sak, kommer här en sådan författad av Per (hela trilogins del 3 är sålunda i sig en betydligt utförligare förklaring):

Den samhällsekonomi som jag föreslår är en variant (vidareutveckling) av så kallad monetärt finansierad samhällsekonomi. Det är en typ av samhällsekonomi där man inte använder sig av räntor, och i förhållandevis liten grad eller inte alls av lån (som i så fall är räntefria). I stället för att som i centralbanksekonomi använda lån mot ränta som metod att föra ut pengar i samhället, förs pengar ut som GÅVOR direkt till människor och företag i förhållande till deras behov. Detta blir möjligt genom att människorna i samhället (folket) börjar ÄGA samhällets pengar redan i och med att dessa tillverkas, samtidigt som man har full kontroll över penningtillverkningen i sig. Idag sköts samhällets tillverkning av pengar av en liten hemlig grupp av människor, som i första hand tänker på sig själva, utan att ta hänsyn helhetens bästa. Det blir då denna lilla grupp människor som får det mycket bra ekonomiskt i livet, medan resten blir mer eller mindre utsugna och många gånger får det ekonomiskt svårt i livet. Det historiska facit visar att denna hemliga grupp av personer valt att skapa politiska partier runt om i världen vilande på en och samma grundideologi: nyliberalism. Det är en typ av politisk ideologi som såg dagens ljus på Chicago-universitetet i USA under 1970-talet och som sedan stegvis implementerats i nation efter nation med hjälp av den internationella frimurarordens extremt välutvecklade och välfinansierade och globalt omfattande organisation med sin hemliga globala politiska styrning (den så kallade makten i makten). Nyliberalism är den ideologi som skapat en samhällsstruktur byggd på girighet och egoism i vår tid på bekostnad av allmän välfärd. En ideologi som smygande upphöjts till nära nog en naturlag: omvärldens konkurrens kräver att människan är sig själv närmast, är smart, om nödvändigt på andras bekostnad, där nyliberalismens ”vinstprincip” är den heliga graal som nästan alla politiska partier idag omhuldar, inkluderat socialdemokratin. Allt handlar om pengar i samhället, där var och en är sig själv närmast.

När ränta som pålaga tas bort genom lagbeslut, försvinner alla de pyramidspel som ränta de facto orsakar. Pyramidspel inom bostadssektorn, i banksektorn i stort och i rader av ytterligare samhällssektorer, där lån mot ränta används som affärsmetod och trissar upp priser i olika typer av ”bubblor” —  som till slut, vilket ekonomisk historia visar, brister och skapar framför allt ekonomiskt, men också mer eller mindre socialt kaos med därtill hörande lidanden. Observera än en gång att det inte handlar om att införa kommunism/socialism, utan om att införa en i själva verket beprövad typ av människovänlig och effektiv samhällsekonomi, som gör att alla människor i princip blir, ja, ”miljonärer från vaggan till graven”. Samtidigt får alla människor en grundlagsskyddad rätt i systemet att ägna sig åt (arbeta med) den sysselsättning i livet som var och en som individ älskar allra mest (”arbete” blir vars och ens favoritsysselsättningar). Ett fantastiskt blomstrande och harmoniskt samhälle växer då fram, där människor trivs med livet, och utomordentlig kvalité skapas i tusen och en detaljer.

I en centralbanksekonomi, dvs dagens ekonomiska samhällssystem, skapas sålunda absolut gigantiska och i längden destruktiva pyramidspel på grund av räntesystemet, vilket visar sig i form av bland annat återkommande finanskriser, som jag med belägg menar är centralt dirigerade och styrda. Dessa pyramidspel saboterar som vi vet samhället på tusen och ett sätt, samtidigt som pengarna kontinuerligt omfördelas till att hamna hos några förhållandevis få rika på bekostnad av resten av mänskligheten. Pengarna ansamlas hos dem som befinner sig i toppen av diverse ekonomiska pyramider. Räntesystemet skapar en ständigt vidmakthållen brist på pengar i samhället, pga att mer pengar går tillbaka till långivarna än samhället/låntagarna tar emot, något som hela tiden kompenseras genom att i princip ytterligare lån mot ränta måste tas.

EU:s Lissabonfördrag kallar den typ av ekonomi som jag föreslår för ”monetärt finansierad ekonomi”, och förbjuder (!) uttryckligen denna slags ekonomi med hänvisning till att systemet leder till inflation. Jag visar i min trilogi att detta inte är sant. Genom att införa 22 speciella ”samhällsnycklar”, går det utmärkt väl att skapa en samhällsekonomi som är både inflationsfri och människovänlig, där alla människor får det utomordentligt bra materiellt sett och samtidig en grund för stor livsglädje, därför att all arbetslöshet, all social utslagning och nästan all kriminalitet då så gott som automatiskt elimineras. Detta därför att alla kommer att arbeta kravlöst med sina favoritsysselsättningar utan att skada varandra, samtidigt som konkurrens om värdena undanröjs. Människor kommer att kunna syssla med saker som man trivs med, och samtidigt vara till glädje och nytta för sig själva och samhället. Många av dagens yrken kommer att finnas kvar, men kommer att utföras på annorlunda sätt och med betydligt större entusiasm, därför att människor bestämmer över det egna livet samtidigt som de har det mycket gott ekonomiskt ställt. Man kommer att ha tid över till att umgås, lära känna varandra och ha det trevligt. Allt arbete kommer att kunna utföras utan stress. En basal förutsättning för den ekonomi som jag här mycket ytligt skisserar är att all spekulationsverksamhet (som idag står för ca 98 procent av världsekonomin) kommer att undanröjas, förbjudas i lag. Och som sagt, märk väl att monetärt finansierad ekonomi som välfungerande system är empiriskt bekräftad.

Du rekommenderas läsa trilogin, för att därigenom förstå att allt detta och mycket mer verkligen är fullt möjligt.

*

Ett klarläggande: En del läsare, har det visat sig, hakar upp sig på att det är för lite REFERENSER i min bok. Om detta är att säga: Många påståenden och antaganden i trilogin är underbyggda ”så gott det går”, dvs utifrån den information som finns tillgänglig i det samhälle vi lever i, som inte är så öppet som vi tror. Mycket information finns helt enkelt ingen tillgång till, utan mina slutsatser bygger då ofta på obekräftade, men logiska slutledningar, där jag också haft användning av min intuitiva förmåga. Meningen är, vilket jag noga vill understryka, att förhoppningsvis kommande ”mycket omfattande utredningar” ska bekräfta eller kullkasta allt det som byggs på indicier i trilogin. Själv tror jag att så gott som allt som jag påstår då kommer att bekräftas. Det säger sig självt att ”den dolda makt” vi pratar om här, inte har något intresse av insyn och öppenhet, varför ämnet, inklusive bankväsendet, är svårt att studera och forska på. Detta är en orsak till att referenser många gånger är sparsamma.